Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. De svenska landformerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska landformerna
ningsbrant, som stupar ner mot Bråviken, ligger Kolmården
("den svarta skogen"), och söder om mälarslätten höjer sig
den andra sörmländska barrskogsbygden, Mälarmården.
I Södertörn och skärgården därutanför är kullarna och
öarna vanligen utdragna i nordsydlig riktning. Detta
sammanhänger med att gnejsen i dessa trakter "stryker" i norr och
söder. Vattnet och isen har sedan kunnat utföra sitt nötande
arbete i samma riktning som gnejsens egen lagring. Detta är
ett av de vackraste exemplen i landet på att en skiktad
bergarts strykningsriktning påverkar landformernas utseende.
Om vi sen går över till västra delen av det mellansvenska
låglandet, så finner vi att förkastningslinjerna där har en
övervägande nordsydlig riktning. Det västöstliga brottsystemet
spelar knappast någon roll här. De största spicklinjerna har haft
en avgörande betydelse för hela vänerområdets geografiska
utformning. Den förkastningslinje som går ungefär från
Kristinehamn till Mariestad har bestämt den östra vänerstrandens läge.
En annan viktig spricklinje går utefter östra stranden av de båda
vänerhalvöarna Värmlandsnäs och Kålland och fortsätter långt
söder om Lidköping. Mellan Hälleberg och Hunneberg går en
djup spricka, som fortsätter längs östra sidan av halvön
Vä-nersnäs. Dalslandsslätten begränsas väster ut av den kraftiga
förkastningsbrant som bildar kanten av Kroppefjäll. Vid
Vättern ligger Hökensås som en lång horst, som bildar en stor
skogklädd höjdbrygga från Tiveden till Småland. Falbygdens
triangelformade sänkningsfält syns inte mycket i terrängen,
men det bildar ett förvaringsrum för den nedsänkta kambriska
sandstenen, som därigenom ligger i samma nivå som urberget.
För övrigt är västgötaslätten karakteriserad av den
utomordentligt jämna, sjöfattiga urbergsytan och de breda siluriska
platåbergen.
I Värmland möter slätten och norrlandsterrängen
varandra, och detta möte sker så att breda dalgångar skjuter in
från vänerslätten långt in i landet. De största är Klarälvsdalen,
Fryksdalen och Glafsfjordsdalen. De är troligen från början
sprickdalar, som har blivit utvidgade och fördjupade av flo-
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
