Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. De svenska sjöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska sjöarna
tvingades sjön att stiga och söka ett nytt avlopp. Fryken är
sålunda en uppdämningssjö.
Någonting ovanligt — nej, uppdämda dalsjöar är ganska
vanliga här i Sverige. De utgör en av de mest originella
nyskapelser som den stora nedisningen skänkte åt vårt lands
geografi. Man finner dem i landets alla delar. De svenska
sjöplatåerna, som nyss har blivit omnämnda, skulle inte ha det
utseende de har om inte uppdämningarna vore. Om vi vill hålla
oss till grannskapet av Fryken, så har vi nästan en förminskad
kopia av denna sjö i de långsmala Rådasjöarna, som är
uppdämda av den stora Brattforsheden. Deras utlopp har flyttats
nästan ända upp till den övre ändan. Ett ännu märkligare verk
har utförts av den grusås, som vid Dals Ed dämmer upp sjön
Stora Le. Dalgången, som denna sjö nu fyller upp, har
naturligtvis före istiden mynnat söder ut, men uppdämningen har
stoppat till detta utlopp, sjöns yta har stigit och det nya
utloppet ligger långt norr ut vid Lennartsfors. Där rinner Stora
Les vatten ner i grannsjön Lelången. Det är en av den svenska
kartans många paradoxer, som isen har roat sig med att ställa
till. I Norrland är sjön Malgomaj uppdämd på samma vis som
Fryken. I sydändan, där den förr haft sitt utlopp, tar den nu
i stället emot en liten å, och dess avlopp ligger nu på östsidan.
På samma sätt har det gått för Flåsjön i norra Jämtland.
Den tredje typen av sjöar får representeras av Torne träsk.
Det är en långsträckt och djup fjällsjö. Den består av tre
bäcken som är 164, 137 och 121 m djupa. Men det finns inga spår
av förkastningsbranter. Sjöns utlopp har ett fullt normalt läge
vid nederändan och rinner över fast berg. Sjön kan alltså
varken vara en förkastningssjö eller en uppdämningssjö. En enda
förklaring återstår: Torne träsks bäcken har bildats genom
glacial erosion, det har alltså urholkats av de jökelisar
som förr trängt sig ner genom dalgången. På samma sätt har
Virihaure, Vastenhaure och några andra djupa fjällsjöar
bildats. Det är troligt att också många sjöar nedanför fjällen har
fått sina bäcken fördjupade genom glaciärisars verksamhet,
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
