Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. De svenska sjöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska sjöarna
sjöar, Krankesjön är den främsta. I detta landskap har
fågelsjöarna utbildats på kritbergarter, som har ungefär samma
egenskaper som silurbergarterna. De uppländska fågelsjöarna
ligger däremot på urberget, men är närmast underlagrade av
den varviga leran, som för sjöarnas näringstillgång spelar
samma roll som kalken. Den bästa fågelsjön i Uppland är för
resten en grund vik av Mälaren, nämligen Hjälstaviken. En
mycket märklig fågelsjö är Kävsjön i Småland norr om Bolmen.
Den påträffas mitt i urbergsterrängen, och det borde inte vara
någon bra miljö för en fågelsjö. Saken är den, att den ligger
på de avlagringar, som en gång har avsatts av Bolmen, då den
var mycket större än nu och låg uppdämd som en issjö
utanför den smältande landisens kant. Alla de nu nämnda
fågelsjöar är sådana, där minst 25 olika fågelarter häckar varje år.
Fågelsjöarna har fått vara med om att skriva ett av de mest
tragiska kapitlen i den svenska naturens historia. De ligger
dess värre i fruktbara åkerbruksbygder, och de är så grunda att
deras utdikning i allmänhet inte erbjuder några större
svårigheter. Sjösänkningsromantiken från 1800-talet har gått hårt
fram över många vackra fågelsjöar. Värst har det varit på
Öland och Gotland. Den gotländska Mästermyr är borta, och
Lina myr, den sista av öns stora fågelmyrar, är allvarligt hotad.
Hornborgasjön är förstörd, och då och då varslar en hotfull
östgötastämma om att turen kommer till Tåkern. Hjälstaviken
ligger säkrast, ty för att komma åt den skulle man behöva
sänka hela Mälaren. Nu tycks det i de flesta fall ha visat sig
att vinsten av sjösänkningarna inte har motsvarat
förväntningarna, och ur naturskyddets synpunkt är detta resultat
mycket förmånligt. Därtill kommer att den nationella opinionen nu
förstår att vår ursprungliga svenska natur representerar ett
värde som inte utan vidare kan omräknas i pengar. Nu
börjar man fridlysa en och annan fågelsjö. Om 1800-talet
var de sänkta sjöarnas tidevarv, så tycks 1900-talets
gärning bli att fridlysa de kvarlevande fågelsjöarna, ökad
ekonomisk avkastning är nog bra, men den dag kan komma, då
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
