Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. De svenska floderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska floderna
regnfattigare östsluttningen, endast kan föra bort 45 °/o, och för
vissa sydsvenska åar är avrinningen bara 35 °/o. I internationell
belysning är de svenska siffrorna för avrinningen mycket höga.
För jordytans samtliga flodområden med avlopp har den
genomsnittliga avrinningen uppskattats till 25 °/o. Skillnaden
beror naturligtvis på att större delen av jordytan har högre
temperatur och därför också starkare avdunstning än vårt nordliga
land.
Om man tänker sig en svensk normalflod, så skulle dess
årliga budget se ut ungefär på följande sätt. Inkomst:
nederbörd omkring 650 mm. Utgifter: Avdunstning omkring 280 mm,
avrinning omkring 370 mm. Denna avrinning motsvarar 12 liter
per sekund och kvadratkilometer, ett värde som är ganska noga
beräknat.
Nu finns det emellertid inga normalfloder utan ett stort antal
skiftande typer av floder. Dessa skiljer sig från varandra inte
bara genom sin årsbudget utan också genom att nederbörd och
avrinning är olika fördelad på årets olika tider. Ett par exempel.
De nordsvenska storälvarna får uppleva två vårfloder varje
år, först när snön smälter i skogarna och sen när smältvatten
irån fjällen skapar "fjällfloden” vid sommarens början. De har
högt vattenstånd hela sommaren och lågvatten på eftervintern.
Vattendragen på det mellansvenska låglandet har högvatten
både höst och vår, och lågvatten vinter och sommar. I Skåne,
där det regnar mycket på vintern, har åarna högt vintervatten,
men om sommaren är vattenståndet lågt.
En svensk flod torkar visserligen aldrig ut, men vi vet att
dess utseende ändå kan växla betydligt, från vårflodens
brusande övermod till lågvattentidens kraftlösa resignation. När
man ser de exakta siffrorna över dessa variationer blir man
överraskad av att växlingarna är så stora, mycket större än
man skulle gissa. Man brukar jämföra den normala
högvattenmängden med den normala lågvattenmängden, varvid ordet
normal anger att man har tagit medeltalet för flera år av de
högsta resp, lägsta under varje år framrinnande
vattenmängderna. Hur många gånger större är alltså de normala hög-
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
