Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Jorden och vad den ger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jorden och vad den ger
bygder 14,8 hektar, i dess skogsbygder 7,o hektar och i norra
Sverige 4,5 hektar. De stora egendomarna är talrikast i
mälarlandskapen, på östgötaslätten och den skånska sydvästslätten,
där brukningsdelarna med mer än 100 hektar åker upptar
20—25 °/o av hela åkerarealen. Detta beror i främsta rummet
på naturens beskaffenhet. Där marken breder ut sig i jämna,
sammanhängande fält blir det lätt att sammanföra jorden till
stora gårdar. Men där den odlingsbara marken ligger
söndersplittrad mellan höjderna eller insprängd i skogarna blir jorden
uppdelad i mindre lotter. I Kronobergs län upptar sålunda
småbruken om 2—10 hektar 63 % av länets åkerareal, och i
Västerbotten stiger denna siffra ända till 75 °/o. Om vi söker efter
några bygder där de medelstora bondgårdarna dominerar, så
kan vi stanna för Gotland, Oland och slätterna i Halland och
Dalsland, där de upptar mellan 60 och 70 °/o.
De största jordägarna i Sverige är staten och kyrkan. Sen
kommer Uppsala universitet, några stora bolag och
fideikommiss och det lilla fåtal enskilda personer som kan kallas
storgodsägare. Och sen följer hundratusentalen av bönder och
småbrukare.
Sveriges egenskap av bondeland är inte följden av någon
radikal jordreform i senare tid, såsom i vissa andra länder.
Sverige har i alla tider haft denna struktur. Den gamla
germanska bondedemokratin har fortlevat utan avbrott i vårt land.
Feodalväsendet har törhända någon gång stått oss hotande
nära, men vi har undgått det. Att Sverige har varit ett land
av fria bönder har betytt ofantligt mycket både för vår
ekonomiska och vår andliga utveckling. Därigenom har den fasta
grunden blivit lagd för de svenska frihetstraditionerna. De
svenska böndernas bystämmor var vårt lands första skola i
folklig självstyrelse. Där tog man inte order av någon
länsherre eller fogde, trälens klenmod var en främmande känsla,
och man lärde sig i stället att hålla hårt på sin egen
själv-bestämningsrätt. Det är dessa traditioner från det svenska
bondelivet som har gjort vårt land till en av frihetens
stamorter på jorden.
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
