Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Jorden och vad den ger - Kvarnarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jorden och vad den ger
stora slättbygderna träder havren däremot tillbaka. På Skånes
sydvästslätt tar den knappt upp 5 och på östgötaslätten knappt
10 % av åkerjorden. I dessa fruktbara trakter får man större
utbyte av mera krävande växter, och havren, som bland våra
sädesslag är den förnöjsamma proletären, får träda tillbaka.
Kvarnarna
När säden har passerat tröskverket och säckarna fyllts av
vete eller råg, då är lantmannen färdig med sin insats i arbetet
för vårt dagliga bröd. Sen får mjölnaren och bagaren ta vid.
Kvarnindustrins utveckling i Sverige från mitten av
1800-talet är historien om hur en hantverksmässig, lokal produktion
förvandlats till modern stordrift. För hundra år sen fanns det
ett stort antal små vattendrivna kvarnar, där mjölnaren malde
säden åt bönderna från den närmaste trakten och tog ’’tull”,
behöll alltså en viss del av spannmålen som betalning. Där det
inte fanns några vattendrag hade man byggt väderkvarnar.
Dessa enkla bygdekvarnar har inte försvunnit. Vattenkvarnar
finns utspridda över hela landet, men de anlitas mest när rågen
ska malas eller när foderspannmålen ska krossas och gröpas.
Tullen torde alltmer ersättas av kontant betalning.
Väderkvarnar finns kvar på Oland och några andra
slättbygder, men deras praktiska betydelse blir allt mindre. På
Öland är väderkvarnarnas antal dock tillräckligt stort för att
ge ett egenartat drag åt landskapsbilden. För hundra år sen
fanns det omkring 1 700 väderkvarnar på Öland, nu finns det
mellan 500 och 600. För den öländska hembygdsvården har
det blivit en angelägen uppgift att bevara så många som
möjligt av dessa kvarnar, och även om deras praktiska
användning blir mindre har man anledning att hoppas att Öland även
i framtiden kommer att vara väderkvarnarnas ö.
Nästa stadium i utvecklingen blev ångkvarnarna. När de
anlades i slutet av 1800-talet importerades mycket vete.
Därför var det förmånligt att placera de nya, stora
handelskvar-narna i kuststäderna, och därför har vi fortfarande den största
23 Furuskog
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
