Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Jorden och vad den ger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jorden och vad den ger
bruksföreläsningarna i radio! Du ska genast förstå, att
jordbrukets värld inte är en stillastående idyll utan att den är
genomträngd av dynamik och vitalitet, en värld i full skaparkraft.
En siffermässig uppskattning av framåtskridandet inom
jordbruket har gjorts genom att jämföra skörderesultaten under
femårsperioden 1906—10 och under perioden 1933—37. Det
visar sig att den samlade produktionen under de 27 åren hade
stigit med 15 °/o. Tar man hänsyn till jordbruksbefolkningens
antal, så kommer på varje person 2 800 skördeenheter vid
periodens början och 3 800 vid dess slut. Jordbruksarbetets
effektivitet har alltså ökat med 35 °/o, mer än 1 °/o om året. Det är
ett bra resultat.
Den svenska landsbygden har skildrats som de ensamma
stugornas land, där var och en lever sitt avskilda liv och har svårt
att utveckla några kollektiva livsyttringar. Det är troligt att de
gamla byalagens sprängning genom skiftet kom att främja en
isolering som inte gav stort rum åt samarbetet. Men även i det
avseendet har tiden ändrat sig. De svenska jordbrukarna
bedriver nu en mångsidig samverkan. Det började med
andelsmeje-rierna på 1880-talet, och sen har det fortsatt med
kontrollföreningar för nötkreatursskötseln, avelsföreningar,
andels-slakterier, inköps- och försäljningsföreningar, kreditföreningar
och andra sammanslutningar. Den svenska bonden är numera
en välorganiserad samhällsmedborgare, som inte nöjer sig med
att gå i fädrens spår och följa gammal sed utan som
målmedvetet bygger vidare på den ärvda grunden.
Men den svenska jorden kan väl ändå aldrig ge sådana
skördar som de lyckligare lottade länderna under varmare
luftstreck? Låt oss se. Det finns uppgifter om den årliga skördens
storlek för varje hektar i olika länder under perioden 1934—38.
Vi kan ta vetet som exempel. Den svenska avkastningen är 24,i
deciton per hektar. Det finns tre länder som når en smula
högre, nämligen Danmark, Nederländerna och Belgien. Men sen
kommer Sverige. Det är anmärkningsvärt att det grundliga och
arbetsamma Tyskland stannar vid 23,i och det soliga
vetelandet Frankrike inte kommer längre än till 15,4 hektar. Det
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
