Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Skogen och vad den ger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogen och vad den ger
De erbjuder en mycken liten risk för översvämningar. Det
beror dels på att de rinner från nordväst till sydöst, så att
vårfloden drar sig från mynningen upp mot källorna, och dels på
att de rinner fram mellan höga stränder. De har ett någorlunda
högt och jämnt vattenstånd under större delen av sommaren
beroende på de dubbla vårfloderna, hemfloden och
fjällfloden. I deras flodsystem finns det gott om sjöar, som kan
dämmas upp för att reglera vattenståndet i de minsta
flottlederna. Älvarna mynnar vid en kust, där sjöfarten är öppen
under större delen av året. De ligger så nära varandra, att
medelavståndet från avverkningsplats till flottled endast är
2,5 km, en sträcka som kan köras tre gånger dagligen fram
och åter. Slutligen betyder det inte så litet att älvarnas
dalgångar är bebyggda, så att man har en bofast arbetskraft på
nära håll.
Alla dessa goda egenskaper har de stora nordsvenska
älvarna, därför att de rinner jämsides med varandra utför en
långsluttande skogrik platå. Det finns, som vi förut har påpekat,
inget annat land i världen med en liknande utrustning av älvar.
Det finns heller inget annat land med ett så bra system av
flottleder som det svenska. Norge har någonting liknande,
fastän i mindre skala. På Glömma, Dramsälven och
Skiens-älven flottas mycket timmer, och Fredrikstad, Drammen och
Skien är medelpunkten för en träindustri av norrländsk typ.
Finland har en betydande flottning, men timret måste i stor
utsträckning släpas över sjöarna. På de ryska floderna, som
långsamt flyter åt norr, bogseras timret i stora flottar. I
Nordamerika använder man mest skogsjärnvägar för timmertransporten.
Lastbilarna börjar också, både i Sverige och andra länder, att
ersätta eller komplettera flottlederna. Det är väl sannolikt att
timmertransportens problem kan lösas av den moderna
tekniken på många olika sätt, men det enastående med Sverige
är att det redan vid 1900-talets början hade sina flottleder
färdigbyggda och därmed fick ett vackert försprång i
konkurrensen om trävarumarknaden.
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
