Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Skogen och vad den ger - Pappersbruken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogen och vad den ger
verkningsvärde per arbetare var, enligt 1937 års tillverkning,
inom sågverken ungefär lOOOO kr och inom
pappersmasse-fabrikerna ungefär 30 000 kr. Sågverken ger alltså
sysselsättning åt en relativt taget tre gånger så stor arbetskraft som
massafabrikerna, och det kan se ut som en fördel. Men det är
endast skenbart. Det väsentliga syftet med vårt arbetsliv
måste vara att av den begränsade mänskliga arbetskraften få
fram största möjliga mängd av nyttigheter. Ur den synpunkten
är den svenska pappersmasseindustrin en ära för vårt land.
Av den svenska pappersmassan utföres i runt tal två
tredjedelar. Resten går till de svenska pappersbruken. Bland de
länder som exporterar pappersmassa står Sverige som nummer
ett (år 1937: Sverige 2 550, Finland 1 470 tusen ton).
Pappersmassan har blivit ett av de främsta uttrycken för det nutida
Sveriges livskraft.
Pappersbruken
I äldre tider tillverkades det svenska papperet
hantverksmässigt och med lump som råvara. Några av de gamla
pappersbruken från 1600-talet finns alltjämt kvar, t. ex. Klippan,
Lessebo och Grycksbo, fastän tillverkningsmetoderna har
förändrats. En del av det papper som dessa bruk tillverkade på
det gamla sättet finns också kvar. Det är det som vi finner i
gamla arkivhandlingar. Det är tjockt, oskuret i kanten, otroligt
hållbart, men det var mycket dyrt. Hantverkets papper var en
lyxvara, medan storindustrins papper har blivit en billig
massvara.
Det är tre faktorer som har revolutionerat
papperstillverkningen. Pappersmaskinen, som är årsbarn med 1800-talet,
gjorde pappersframställningen till en industri. Genom att använda
trämassa som material i stället för lump fick man en billig
råvara, som i de skogrika länderna kunde framställas i hur stora
mängder som helst. Den tredje faktorn är inte den minst
betydelsefulla. Det är tidningspressens oerhörda uppsving efter
mitten av 1800-talet. Detta är å sin sida ett resultat av många
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
