Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Skogen och vad den ger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogen och vad den ger
celluloid, isoleringsmaterial. När cellulosan kokas i
sulfitko-kare sönderbrytes en del av cellulosamolekylerna till socker.
Detta har förut fått rinna bort med avfallsluten, men nu tar
man i allmänhet reda på och jäser det till sulfitsprit. Av spriten
kan sedan framställas eter och andra ämnen. Av de hartser och
fetter som finns i veden får man flytande harts, terpentin, tvål
och såpa. Sen återstår ligninet, men dess kemiska
sammansättning är ännu så okänd att man inte kan veta vad det kan
komma att duga till.
Den äldsta metoden att på kemisk väg utnyttja träet är
kol-ningen. Träkol och tjära är de båda klassiska produkterna av
denna metod. Alltsedan järnhanteringens stora uppsving i
början av 1600-talet har milkolning varit böndernas självfallna
bisyssla i de mellansvenska skogstrakterna. "I skogen vid milan
sitter far." I våra dagar börjar de gamla milorna att ersättas
av "skorstensmilor”, där kolningen går mycket fortare, och av
stora kolugnar, som har den fördelen att man kan ta reda på
biprodukterna. Tjärbränningen var före skogsindustrins
genombrott Norrlands förnämsta exportnäring, och den spelar
alltjämt en viktig roll i vissa norrländska skogstrakter. En mila i
Bergslagen och en tjärdal i Norrbotten är två typiskt svenska
inslag i landskapsbilden. Om vi därifrån vänder blicken mot
Skåne, kan vi stanna i Perstorp, där man utnyttjar den skånska
bokskogen som råmaterial för en kemisk industri. Bokveden
kolas i ugnar, och då får man träkol, träsyra och trätjära.
Bok-träkolet har på sista tiden gjort sig känt som det bästa av alla
bränslen för gengasbilar. Ur träsyran och trätjäran får man fram
en mångfald produkter, t. ex. ättika, träsprit, forrnalin och
framför allt bakelit, denna hårda och lätta konstharts, som
användes inte bara till telefonapparater, radiorattar och andra
detaljer i vårt vardagliga liv utan också till kugghjul och valsar i
de svenska järnverken.
Vi har sett att den svenska skogsindustrin har genomgått två
stora nydaningsperioder. Den första skänkte oss ångsågarna,
den andra massafabrikerna. Vi står nu inför en tredje period,
som kännetecknas av att man kemiskt utnyttjar de ämnen som
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
