Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Järnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smedjorna söka sig till skogrika områden där konkurrens om
bränslet kunde undvikas. På stångjärnsbrukens herrgårdar bodde
brukspatronerna. I smedjorna arbetade smederna med järnet,
värmde upp tackjärnet i härden till en mjuk smälta, som slogs
ut till stångjärn av den vattendrivna hammaren. Stångjärnet
fraktades till närmaste exporthamn och därifrån till England
eller andra länder. I England hade under 1600-talet de vackra
lövskogarna blivit avverkade till bränsle i hyttor och smedjor,
och nu måste engelsmännen importera sitt järn från Sverige.
När hammaren började dåna vid ett nyanlagt litet
stångjärnsbruk i Värmlands eller Hälsinglands skogstrakter, så berodde
det på att det mäktiga England hade blivit så fattigt på skog
att det i allt större utsträckning hade behov av det goda
svenska stångjärnet.
Sist är det 1930-talet. Nu finns det varken bergsmän eller
brukspatroner utan hela järnhanteringen handhaves av
aktiebolag. Världshistorien har bjudit på många överraskningar
sedan den gamla brukstiden. Engelsmännen lärde sig snart att
använda sina enorma förråd av stenkol som bränsle, och sen
behövde de inte det svenska stångjärnet. Det blev en kritisk tid
för den svenska järnindustrin, men den anpassade sig till det
nya läget och fortsatte sitt verk. Det smidbara järnet
framställes nu inte längre i stångjärnssmedjor utan i smältverk som
arbetar i långt större skala. Stordriften har segrat, de talrika
små hyttorna och stångjärnsbruken är borta, den nya tidens
järnbruk är inte många men har växt upp till stora, folkrika
samhällen. Från de nya stora malmfälten kommer järnmalm i
mycket större mängder än som kan förbrukas i industrin, så att
Sverige har blivit ett av de stora exportländerna i fråga om
järnmalm. Den malm som stannar i landet förädlas vid
järnbruk och verkstäder till produkter av hög kvalitet. Svenska
stålvaror har en god marknad ute i världen, och den fjärde
svenska järnåldern ger arbete åt flera armar och större
välstånd åt landet än någon av de föregående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
