Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Järnet - Svenska järnbruksbygder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järnet
motiverat, i det att de ofta har uppstått i anslutning till någon
äldre bruksrörelse. I andra fall har de rättat sig efter lokala
avsättningsmöjligheter. Detta gäller särskilt för alla slags
reparationsverkstäder, som bör vara så nära kunderna som
möjligt. De företag som arbetar för export söker sig givetvis till
de bäst belägna hamnstäderna. Frakten av råvarorna spelar
mindre roll för verkstädernas förläggning. Det är viktigare att
ha goda försäljningsmöjligheter och god tillgång på arbetare.
Det är av dessa orsaker som Stockholm och Göteborg har större
verkstadsindustri än några andra svenska orter.
Svenska järnbruksbygder
Flertalet svenska järnbruk finns alltjämt i mellersta Sverige
inte alltför långt ifrån de gamla gruvbygderna. Om vi börjar
i Uppland, så kommer vi till den förnämliga och minnesrika
bruksbygd som har vuxit upp omkring Dannemora gruvfält.
De uppländska järnbruken har samtliga blivit nerlagda med
undantag av österby, som drives av Fagerstakoncernen, och
Söderfors, som tillhör Stora Kopparberg. På båda bruken
tillverkas olika slag av kvalitetsstål. Vid österby använder man
ännu den gamla vallonsmedjan för framställning av härdfärskat
järn. Detta påminner oss om det väldiga uppsving som ägde
rum inom den uppländska järnhanteringen på 1600-talet, då
Louis De Geer övertog österby, Lövsta och Gimo och då
Forsmark, Strömsberg, Ullfors, Skebo, Harg, Vira och flera andra
järnbruk ingick i sin storhetstid. Järnets tidsålder är nu
avslutad på dessa platser, men den bebyggelse som järnet
skapade finns kvar. Det är ståtliga slott och herrgårdar med
parker omkring, och det är långa bruksgator av vitrappade
bostadshus. Nya industrier börjar så småningom växa upp i
bruksrörelsens ställe. Märkligt nog har så sent som 1902 en
ny bruksanläggning kommit till stånd i Uppland, nämligen vid
Herräng söder om östhammar, där malmen från närbelägna
gruvor smältes ner och det erhållna tackjärnet exporteras.
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
