- Project Runeberg -  Vårt land : Sveriges geografi i populär framställning /
262

(1948) [MARC] Author: Jalmar Furuskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Hemslöjd, hantverk, industri - I Gnosjö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barnskor i socknarna norr om sjön. Avsättningsorten var
Örebro, och med tiden blev det vanligt att skomakarna flyttade till
stadens utkanter för att ha kort väg till försäljarna. När
skomakeriet sedan övergick till maskindrift blev hela industrin
förlagd till Örebro och Kumla.

De maskinella uppfinningar som kom att industrialisera
skotillverkningen gjordes vid mitten av 1800-talet i Amerika. Det
var först och främst symaskinen och pliggmaskinen, och dessa
följdes sedan av ett stort antal specialmaskiner. Sveriges första
skofabrik anses vara den som år 1873 anlades i Vänersborg,
men först på 1890-talet hade maskinarbetet slagit igenom i så
hög grad att man kan tala om en verklig skoindustri.

Omkring hälften av den svenska skoindustrin är i våra dagar
lokaliserad till Örebro och Kumla. Tillverkningen täcker
landets behov, och både importen och exporten av skor är
obetydliga. Däremot importeras rätt mycket skinn och läder från
olika länder, särskilt fårskinn från Frankrike och England och
lackerat läder från Amerika. Skoindustrin har starkt bidragit
till Örebro stads snabba utveckling, och den har gjort Kumla
till ett uppblomstrande fabrikssamhälle med stadsrättigheter
från nyåret 1942.

I Gnosjö



Smålänningarna har blivit berömda över hela riket för sin
företagsamhet. I sig själv är en smålänning naturligtvis inte
mera energisk än vilken annan svensk som helst, men den
karga naturen har drivit honom att söka någon förvärvskälla
vid sidan av det jordbruk, som nätt och jämnt kunde lämna ett
dagligt bröd. Därför har folket i de småländska skogsbygderna
sen gammalt bedrivit någon form av hemslöjd, särskilt
träslöjd, som de fick virke till i skogen. Av denna bygdeslöjd
har det sedan på många ställen blivit en blomstrande
fabriksindustri.

Det vackraste exemplet på en gammal småländsk
allmogeslöjd som utvecklats till en modern bygdeindustri är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartland48/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free