Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Hemslöjd, hantverk, industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora luftfuktigheten har ett förmånligt inflytande på fibrerna
vid spinning och vävning.
När vävningen i allt större utsträckning förlädes till
fabrikerna, förlorade hemvävningen i betydelse, men den fick två
livskraftiga arvtagare i stickning och sömnad. I våra dagar
är hemvävningen så gott som utdöd, men några tusen
stickmaskiner är i regelbundet arbete i hemmen, och sömnaden har
blomstrat upp i samband med den stora grosshandel i
konfektionsvaror som bedrives i Borås. Trafiken med bussar och bilar
sprider sömnaden till nya bygder. Samtidigt fortskrider
industrialiseringen. Trikå- och sömnadsfabriker uppstår lite
varstans. Vid de många forsarna i Viskadalen utbreder sig nu en
av vårt lands märkligaste industribygder. Där ligger först och
främst Borås, som tack vare textilindustrin har blivit
Västergötlands största stad. Där ligger Dalsjöfors med 1 600 inv.,
Rydboholm, Viskafors med 1 800, Fritsla med 2 300, Rydal,
Kinna med 3 300, Skene med 3 200 inv. Något sådant drömde
inte mor Kerstin på Stämmemad om, när hon och hennes son
Sven Eriksson grundläde bomullsväveriet i sjuhäradsbygden.
Om Borås är centrum för landets bomullsindustri, så är
Norrköping huvudorten för ylletillverkningen. Detta hindrar inte
att det också finns yllefabriker i Borås och bomullsväverier i
Norrköping. Att Norrköping blev den andra stora textilstaden
sammanhänger med den rika tillgången på vattenkraft i Motala
ström.
Den svenska textilindustrin har uppstått ur gammal
bygdeslöjd, men numera arbetar den till övervägande del med
importerade råvaror. Bomull odlas ju inte i landet, och inte heller
den indiska jute som i våra jutefabriker bearbetas till säckväv
o. d. Den svenska ullen förslår inte långt för yllefabrikernas
behov, och inte heller det svenska linet för linneväverierna.
Linodling var förr allmännare än nu. Att den har avtagit beror
på att det gamla sättet att bereda lin är mycket besvärligt och
tidsödande. I dessa dagar uppför man på flera ställen i landet
fabriker, där linet beredes med moderna maskiner, och man
har anledning att tro att detta ska uppmuntra linodlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
