- Project Runeberg -  Vårt land : Sveriges geografi i populär framställning /
272

(1948) [MARC] Author: Jalmar Furuskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Det elektrifierade Sverige - Ljus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äntligen hade fått klart för sig att hon själv kunde förändra
världen, att hon kunde experimentera, lära av naturen och
utnyttja naturen, skapade hon den moderna tekniken. Med det
roterande hjulets hjälp förvandlade hon naturens krafter till
nyttigt arbete. I många århundraden var vattenhjulet och
väderkvarnsvingarna de högsta uttrycken för människans makt
över naturen. I sena tider började nya slags hjul att rulla.
Ångmaskinen kom, den elektriska generatorn kom,
explosionsmotorn kom. En ny värld byggdes upp, och i den världen lever
vi nu. Låt oss glädjas åt tekniken och maskinerna. Tekniken
ger oss ingen "verklighet till döds", den ger oss nya
möjligheter till ett rikare liv. Om den vanliga människans liv ska bli
något mera än ett eländigt slaveri, om den gamla drömmen
om rättvisa, frihet och bröd ska förverkligas, så behöver vi
mera teknik och mera maskiner. Det är svenskarnas stora ära
att de i sitt nordliga, karga land skapat en mycket hög
teknisk kultur. Vi tar elektrifieringen som ett exempel.

Ljus



En svensk lantgård i början av 1800-talet. Det är sent på
hösten, och man håller på med den stora slakten. Den ska ge
köttmat åt det stora hushållet för ett helt år framåt. Men man
måste också stöpa ljus. Talg samlas ihop från djurkropparna
och smältes i ett kärl, sen doppar man en veke i den smälta
talgen gång på gång, till dess att man får ett lagom tjockt
talgljus. "Tärnan står vid tjärnan, doppar de drypande vekar i
oxars och vädrars talg." Med dessa talgljus får man lysa sig
under hela den långa, mörka vintern. Det blir inte mycket ljus i
hemmen på det sättet, och vintermörkret blir en svårare
prövning för sinne och lynne än vi nutidsmänniskor riktigt
förstår.

Samma lantgård i slutet av 1800-talet. Man slaktar
fortfarande på hösten, men man har slutat att stöpa ljus. I stället går
man då och då till handelsboden och köper några liter fotogen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartland48/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free