Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Det elektrifierade Sverige - Sveriges vattenkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man 7 vattenhjul, 45 km stånggångar och 5 km linledningar.
Det var höjdpunkten av vad 1800-talets teknik kunde
åstadkomma i fråga om kraftöverföring. Ändå var man inte nöjd.
Hela systemet gav inte mer än 55 hästkrafter. När kraftverket
vid Hällsjön år 1893 blev färdigt, gav det 400 hästkrafter, som
kunde användas till både mekaniskt arbete och till belysning.
Vid Hällsjön och Grängesberg hade sålunda ett av de första
kapitlen skrivits i historien om hur vattenkraften har ställts till
det mänskliga arbetslivets förfogande genom elektrifieringen.
Ett par år tidigare, år 1891, hade kraften från ett vattenfall i
floden Neckar överförts i en 175 km lång ledning till Frankfurt
am Main, och ett par år senare, år 1895, hade man satt i gång
det nya, elektriskt drivna valsverket vid Hofors i Gästrikland.
Den nya elektriska industri som 1890-talet hade sett födas
skulle under nästa sekel utveckla sig till en oanad fullkomning.
För det stenkolsfattiga men vattenrika Sverige betydde detta
nya möjligheter till industriell uppblomstring. Vi ska se hur
stora resurser vårt land har på detta område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
