Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 14. Det elektrifierade Sverige
- Skånes svarta kol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skånes svarta kol
Skånes geologiska gränsläge mellan Fennoskandia och den
europeiska kontinenten har gett landskapet en naturtillgång
som det övriga Sverige saknar, nämligen stenkol. De skånska
stenkolen har visserligen inte bildats under den egentliga
stenkolstiden, som har gett upphov till de väldiga
stenkolslagren i Mellaneuropa och Storbritannien. Under den tiden
delade Skåne öde med det övriga Skandinavien och tillhörde
det stora nordiska fastlandet. Men mot slutet av triastiden blev
nordvästra Skåne ett kustområde, som växelvis var ett
sumpigt lågland och en grund havsbotten. Där frodades barrträd
och andra stora växter, som dränktes i havet, överlagrades
med sand och lera och under tidernas lopp multnade till
stenkol.
De skånska stenkolsflötserna är inte tjocka, någonting
omkring en halv meter är det vanliga, och det skulle kanske inte
alls löna sig att bryta dem, om man inte samtidigt finge ta vara
på de eldfasta lerorna. De största gruvorna är Ormastorp,
Gunnarstorp, Bjuv och Höganäs. Brytningen uppgick år 1939 till
444 tusen ton. Samma år importerades till Sverige omkring
8 mill. ton stenkol och koks, varför de skånska stenkolen
motsvarar ungefär 5 procent av landets behov. Norr om Skåne
får man knappast se några skånska stenkol, ty de konsumeras
inom landskapet. Ungefär hälften säljes till närliggande
industrier och järnvägar. Den andra hälften användes av
gruvägaren, Höganäsbolaget, till bränsle vid den stora fabrikationen
av tegelvaror och lerkärl och vid det elektriska kraftverket i
Ormastorp.
I detta sammanhang kan det nämnas att den senaste
kristidens avspärrning föranlett ett par anläggningar, där man tar
reda på den olja som finns i våra siluriska skiffrar. Oljeverk
är uppförda vid Kinnekulle och vid Kvarntorp i Närke. I Estland
har en dylik oljeindustri pågått en tid med relativt gott
resultat, men de svenska skiffrarnas oljehalt är tyvärr mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vartland48/0583.html
