Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Det elektrifierade Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sveriges ekonomiska välstånd är i hög grad beroende av
möjligheten att importera bränsle. Vårt land har gott om malm
och gott om skog men lider brist på stenkol och bergolja. För
att kunna utnyttja våra naturtillgångar borde vi också ha kol
och olja. När vi inte har det, får vi importera. Vår
elektrifierade vattenkraft förbättrar visserligen vår energibalans i
rätt hög grad, dock inte på långa vägar så mycket att det kan
bli tal om självförsörjning.
Om vi ska försöka att göra ett bokslut över landets
energiförsörjning, så får vi hålla oss till 1939, som var det sista året
med normala förhållanden. Vi kastar då först en blick på
utgiftssidan och frågar till vilka ändamål vi har använt
energitillgångarna. Om man räknar med de tre stora
energikonsumenterna hushåll, industri och samfärdsel, så torde hushållen
och industrin vardera förbruka 40—45 % och samfärdseln 15 %
av energin. Till hushållets behov räknas då värme, ljus och
kraft i hemmen samt kraft till jordbruksmaskiner o. d. Till
samfärdseln räknas järnvägarna, båtarna, bilarna, bussarna,
motorcyklarna, flygmaskinerna.
Så går vi till inkomstsidan. Där har vi först de inhemska
bränslena. Det är ved, träkol, skånska stenkol, motorsprit och
bränntorv.
Vedförbrukningen år 1939 var omkring 27,2 mill. m3 (11,5
mill. ton), varav 8,8 mill. m3 gick till industrin och omkring 18,4
mill. m3 till hushållen m. m. Under de följande krisåren har
denna förbrukning som bekant stigit oerhört, men 1939 års
siffror torde få anses som normala för det svenska
näringslivet så länge importvägarna är öppna.
Förbrukningen av träkol uppgick till 2 mill. m3 (320 000 ton)
och togs helt och hållet i anspråk av industrin.
Av de skånska stenkolen, 400 000 ton, beräknas 255 000 ton
ha gått till industrin, 85 000 ton till hushållen och 60 000 ton
till samfärdseln. Någon framtida ökning är inte att påräkna.
Av den sprit som framställts i Sverige beräknas omkring
22 000 m3 eller 17 500 ton ha använts till motorbränsle. Sen
1939 har produktionen av motorsprit kraftigt ökats, och det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
