Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Det elektrifierade Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det elektrifierade Sverige
Slutligen har vi den tredje stora posten på vår
kraftförsörjnings inkomstsida, den elektriska energin. Under år 1939
alstrades i Sverige något mer än 9 milliarder kilowattimmar. Därav
härrörde 90 °/o från vattenkraftanläggningar och 10 °/o från
värmekraftmaskiner, huvudsakligen stenkolseldade
ångmaskiner. Det beräknas att av de 9 milliarderna kWh industrin har
använt 6,5, hushållen 1,2 och samfärdseln 0,7 milliarder kWh.
Inom den industriella världen hade skogsindustrierna
(massafabriker, pappersbruk, sågverk m. m.) den största förbrukningen
med omkring 2,7 milliarder kWh. Därnäst kom järnverk,
verkstäder och gruvor med sammanlagt 2,i och den kemisk-tekniska
industrin (salpeter, kalkkväve m. m.) 0,5 milliarder kWh.
Hur mycket betyder nu denna elektriska energi för vår
kraftförsörjning, om vi jämför den med de nyss omtalade inhemska
och importerade bränslena? Den jämförelsen är ingalunda lätt
att göra, ty det är en vansklig sak att räkna om kilowattimmarna
till kalorier eller tvärtom. Resultatet beror i hög grad på hur
man använder den elektriska energin. Om den får hålla en
maskin i gång, så ersätter den proportionsvis många gånger
flera kalorier än om den ska värma upp ett hus. Vid
uppvärmningen anses sålunda en kilowattimme motsvara 860 men
vid andra ändamål 4 500 kilokalorier. Enligt denna
beräkningsgrund kommer man till det resultatet, att Sveriges egen
vattenkraft år 1939 ombesörjde 22 °/o, de inhemska bränslena 29°/o
och de importerade bränslena 49 °/o av landets energibehov.
Siffran 22 °/o för vattenkraften förefaller kanske jämförelsevis
liten. Elektrifieringens betydelse för landet är dock inte
klarlagd genom detta procenttal. Den trevnad och bekvämlighet
som den medfört är värda mer än vad en sådan procentsiffra
kan uttala. De svenska hemmen har blivit ljusare och
trevligare, arbetsplatserna i industrin och hantverket har blivit
renare och snyggare, arbetsförhållandena har blivit
angenämare, tågresorna bekvämare. Dessa märkliga förändringar
innebär till stor del kvalitativa förbättringar, som inte är synliga
i statistiken över energimängderna.
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
