- Project Runeberg -  Vårt land : Sveriges geografi i populär framställning /
290

(1948) [MARC] Author: Jalmar Furuskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Handel - En svensk handelsstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Handel

inom jordbruket, där självhushållningen i viss mån lever kvar,
spelar handeln dock en stor roll. En nutida svensk jordbrukare
säljer en mycket större del av sina produkter än hans
förfäder gjorde, och han köper maskiner, kraftfoder,
gödningsämnen, kläder och livsmedel i en utsträckning som skulle slå
en bonde från familjehushållningens tid med häpnad.

En svensk handelsstad

Om man reser från landet in till en vanlig svensk handelsstad
har man många tillfällen att se hur handeln bidrar till att forma
den kulturgeografiska bilden av det nutida Sverige. Här och
där utefter landsvägen träffar man en liten diversehandel, en
konsumbutik, ett kafé, en bensinstation. Kanske far man också
förbi några övergvina salustånd, som berättar om att det i
gångna tider hölls stora marknader på denna plats.
Marknaderna spelade förr en mycket stor roll för handeln i de olika
bygderna, och vissa större marknader, såsom Hindersmässan i
Örebro, Distingen i Uppsala och Fastingen i Kristinehamn, hade
betydelse för stora delar av landet. I södra och mellersta
Sverige, där kommunikationerna är goda, har marknaderna i
det stora hela spelat ut sin roll, även om traditionen alltjämt
håller dem vid liv. I nordligare landsdelar, där avstånden är
större och förbindelserna sämre, har marknaderna ännu kvar
mycket av sin urgamla prägel, och där kan man alltjämt få se
svenskt marknadsliv i toppform. Annars är det mest i form av
kreatursmarknader som den gamla institutionen har visat sin
livskraft. Sådana brukar hållas en gång i månaden.

Marknadernas viktigaste efterträdare är torgdagarna. I vår
svenska stad är det troligt att torghandel äger rum på
onsdagar och lördagar. I de större städerna förekommer den varje
dag. På öppna torget säljes nu mest grönsaker och frukt, medan
fisk och kött får köpas i särskilda saluhallar. Folkströmmen på
ett torg en lördagsförmiddag och den långa raden bilar som
fört varorna till staden är ett typiskt inslag i det nutida
affärslivet.

290

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartland48/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free