Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handel
En annan efterträdare till marknaderna är utställningarna.
De har blivit allt vanligare, och varje sommar brukar några
svenska städer göra sig kända som årets utställningsstäder.
Även om ingen direkt försäljning förekommer på
utställningarna anses de dock ha ett stort reklamvärde.
Marknadens högsta utvecklingsform är den årliga mässan,
som i vissa stora europeiska handelsstäder alltjämt spelar en
stor roll. Namnet antyder, att den har uppstått i anslutning till
religiösa festligheter. I Sverige har inga mässor funnits, innan
den "svenska mässan” i Göteborg instiftades år 1918.
I den svenska stad som vi besöker får vi nog inte vara med
på någon marknad, utställning eller mässa utan på en vanlig
torgdag, kanske också på en auktion. Vid tillfälliga
försäljningar av egendom som tillhör stärbhus eller konkursbon
användes ännu auktionsformen. Däremot finns det i Sverige en
enda grosshandelsauktion, och det är fiskauktionen i Göteborg.
En vandring utefter en affärsgata i en vanlig svensk stad har
åtskilligt att lära. Den gamla hederliga diversehandeln är snart
bara ett minne. Den har efterträtts av en rad specialaffärer.
Vi kan roa oss med att läsa några skyltar: speceriaffär,
livsmedelsbutik, herrkonfektion, kappaffär, mjölkförsäljning,
skoaffär, tobak och tidningar, urmakeri, cykelaffär, radioaffär,
bosättningsaffär, möbelaffär o. s. v. En efterträdare till
diversehandeln är på sätt och vis det moderna varuhuset, som
närmast kan sägas vara ett antal detaljaffärer, sammanförda
i samma lokal och under samma ledning. Åtminstone i varje
medelstor stad har denna affärsform någon representant. En
skylt med ordet "konsum” påminner oss om den betydelsefulla
insats i det nutida affärslivet som har gjorts av kooperationen.
Denna rörelse torde inte i något annat land ha nått så goda
resultat som i Sverige.
En svensk affärsgata har på många sätt ändrat sitt utseende
under de senaste årtiondena. Skyltfönstren har blivit större.
Skyltningen har under inverkan av den moderna
reklamkonsten blivit smakfullare och effektivare. Belysningen har blivit
bättre, och under kvällarna strålar gatan i neonljusets
färg
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
