Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handel
cera kalkkväve, och den tredje från Tyskland, där man ur
saltgruvorna hämtar upp kaligödning åt stora delar av Europa.
I en annan del av hamnen ligger de stora kolbåtarna. De
kommer från våra stenkolsrika grannländer Tyskland, Polen
och Storbritannien. Importen omfattade 6,4 mill. ton stenkol och
2,3 mill. ton koks. Det sammanlagda värdet, 262 mill. kr,
motsvarar något mer än 10 procent av hela vår införsel och gör
kolen till vår dyrbaraste importartikel. Men de är värda sitt
pris. De håller industrin i gång, de värmer våra hus och driver
våra tåg. Hur oumbärliga de är i vårt normala samhällsliv
märker man när importen börjar krympa.
Vår näst största importartikel var mineraloljorna, som
svarade för 5,4 procent av importvärdet. Dem finner vi i några
stora tankångare, som har kommit från olika hörn av världen,
dock mest från Amerika. Vi köpte bensin för 61 mill. kr,
motor-brännoljor för 39 mill., fotogen för 11 mill. och smörjoljor för
20 mill. kr. En väldig belastning på vår handelsbalans, kan
man tycka. Men med dessa oljor hölls vår biltrafik i gång,
bussarna for igenom rikets alla trakter, motorer drevs inom
industri och lantbruk, och allt vad maskiner heter fick
smörjmedel för axlar och lager.
Om vi sen kastar en blick på de stora mängder av järn och
järnvaror, som lossas i hamnen, får vi kanske anledning att
förvånat fråga: hur kan det komma sig att järnlandet Sverige
importerar så mycket järn? Svaret är helt enkelt att det är
skillnad på järn och järn. Det svenska järnet har vissa
egenskaper, det utländska har andra, och det har uppstått en
omfattande och förnuftig arbetsfördelning mellan Sverige och
andra länder. Innebörden klargöres redan av importen och
exporten av tackjärn och gjutgods. Ser man på mängden, så
överväger importen med 278 tusen ton mot en export av 170 tusen
ton, men det exporterade järnet är värt 49 mill. kr, alltså 29
kr pr ton, och det importerade 40 mill. kr, alltså 14 kr pr ton.
Vi köper tackjärn och gjutgods från Tyskland och andra
länder som kan tillverka det billigt i sina stora koksmasugnar, och
vi säljer vårt eget fina träkolstackjärn till de utländska företag
296
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
