Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handel
Pappersmassan inbringade oss år 1939 346 mill. kr, papperet
120 mill. och pappen 29 mill. kr. Aven av papper var England
och U. S. A. de största köparna, men det svenska papperet har
en enastående förmåga att leta sig fram till alla möjliga länder.
Detta gäller särskilt om omslagspapper, men även det svenska
tidningspapperet går långa vägar ut i världen. Som ett litet
stickprov ur den svenska exportens vardagliga verklighet kan
vi ta reda på vilka länder det var som år 1939 köpte
tidningspapper från Sverige. I dessa länder blev åtminstone någon del
av tidningsupplagorna tryckt på papper som var tillverkat vid
svenska bruk. Fyra länder går i spetsen: Förena staterna har
köpt 54 487 ton, Danmark 26 222, Storbritannien 24 287 och
Argentina 24 207 ton. Sen kommer en grupp av länder med en
import av 1—5 tusen ton, nämligen Uruguay 4 702, Cuba 4 453,
Chile 4 008, Mexiko 3 965, Peru 3 427, Brasilien 2 669, Irland
2 645, Egypten 2 479, Grekland 2 365, Brittiska Indien 2 263,
Nordirland 1 832, Brittiska Malacka 1 793, Marocko 1 384,
Australien 1 371, Sydafrikanska Unionen 1 049. I gruppen från
100 till 1 000 ton befinner sig följande länder: Colombia 942,
Portugal 672, Italien 672, Syrien 628, Kina 624, Belgien 614,
Palestina 460, Nederländska Ostindien 420, Nederländerna 273,
Panama 269, Ecuador 248, Bolivia 186, Venezuela 184. Bland de
länder som har köpt mindre än 100 ton märks Turkiet, Tunis,
Iran, Guatemala och Salvador.
Den svenska exporten av järnvaror spänner över ett stort
register, från järnmalm till telefonapparater, motorer och
dammsugare. Den mesta järnmalmen gick till Tyskland, men i
övrigt har det svenska järnet funnit avsättning över hela
världen. De som är intresserade av frågesport skulle kunna
anordna ett helt program om vilka länder som under ett visst år,
t. ex. 1939, har varit de största köparna av de olika
produkterna från den svenska järnhanteringen. Vart exporterades det
mesta tackjärnet? Det var till Storbritannien, som också köpte
de största partierna av de svenska järnlegeringarna, kromjärn,
kiseljärn o. d. Av gjutgods exporterade vi en hel del spisar,
kaminer och värmepannor, men vart? Jo, värmepannorna gick
300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
