Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Trafik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEXTONDE KAPITLET
TRAFIK
Låt oss i tankarna göra ett besök i en svensk
bergslags-bygd någon gång på 1600-talet. I en av gruvorna har man
brutit malm, som ska fraktas till hyttan. Avståndet är ganska
långt, en eller ett par mil kanske, men det finns ändå ingen
annan väg än en smal ridstig. Malmen får ”klövjas” i korgar
på hästryggen. När folket ska till kyrkan på söndagen, får de
gå eller rida. Om vintern är det bättre, då har man
vintervägarna, som går över frusna myrar och sjöar. Därför spar
man så mycket transport som möjligt till vintern. Om det
finns sjöar och lugna vattendrag i bygden, kan även
sommartransporterna bli relativt bekväma. Då drar man malmen eller
järnet i båtar och anlägger kanske en liten "kärrväg” mellan
två närliggande vatten. Här har vi alltså bilden av
trafiklederna i forna dagars Sverige. Det var ridstigar, vintervägar,
sjöar och floder.
Om vi tänker på den utveckling som vårt land har
genomgått från stormaktstiden på 1600-talet till 1940-talet, så framstår
trafikens utveckling som den allra mest genomgripande
förändringen. Tekniken har omgestaltat människornas liv på
många sätt, men de nya transportmedlen har gripit djupare in
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
