Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Trafik - Kanalerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trafik
man tänker på alla de hästar som har fått dra tunga lass
uppför dessa branter. Hur kunde man anlägga en väg på detta
sätt? Svaret är att man ville undvika de våta markerna. För
äldre tiders vägbyggnadskonst var kärr och mossar omöjliga
att betvinga. De var bra för vintervägarna men oframkomliga
under sommaren. Därför måste man upp på höjderna.
Backarna var ett mindre ont än myrmarkerna. Allra bäst var det
om man kunde lägga vägen utefter krönet av en
rullstensås, men den möjligheten stod ju inte så ofta till buds. Krokig
blev vägen även nere på slättbygden. Där fick den ofta
tjänstgöra som gräns mellan ägorna, och man undvek att låta vägen
gå fram över odlingsbar jord.
I våra gamla kulturbygder är landsvägen ett av de
ursprungligaste och varaktigaste inslagen i landskapsbilden. När
vägen en gång var anlagd, behöll den sin sträckning och blev
ett konserverande element i bygden. Vid korsningen mellan
två vägar uppstod gärna ett litet bebyggelsecentrum, kanske
en kyrka, en gästgivargård, en marknadsplats, slutligen en
stad.
För den nya tidens snabba trafik var den gamla backiga,
krokiga och smala landsvägen inte lämplig. Den fick rätas
och breddas, och på många håll blev den ersatt av en
nybyggd vägsträcka och lämnad åt sig själv att växa igen och
förfalla. Då började den gamla ojämna vägbanan att grönska
av gräs och buskar, och vägen blev en tyst och glömd idyll,
som på sitt sätt berättade om fädernas gärning i svunnen tid.
Kanalerna
Fyra nationella storverk har det svenska folket i nyare tid
utfört på samfärdsmedlens område: kanalerna, järnvägarna,
flottlederna och de nya landsvägarna.
Första hälften av 1800-talet och fram till 1870 är
kanalbyggandets period i Sverige. Tidevarvet ingår med nästan
demonstrativ precision år 1800, då Trollhätte kanal öppnas för
306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
