Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Trafik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trafik
Sverige skulle järnvägarna bli det betydelsefullaste
transportmedlet. Som födelsedag för denna nya tidsålder får man
kanske betrakta den 4 november 1862, då "västra stambanan”,
alltså järnvägslinjen Stockholm—Göteborg, högtidligen
invigdes.
Sen följde järnvägsbyggandet i allt snabbare tempo. Enligt
programmet skulle staten bygga de stora stamlinjerna,
medan uppförandet av de övriga banorna skulle anförtros åt
den enskilda företagsamheten. I stort sett följdes detta
program, och det svenska järnvägsväsendet kom alltså att förete
en blandning av statsdrift och privatdrift. Det största enskilda
järnvägsföretaget är Bergslagernas Järnvägar,
Falun—Göteborg. Det var bruksägare i Värmland och Dalarna som drev
fram denna järnväg för att få billigare frakter för
exportvarorna. När de små sjöbanorna försvann kom i stället
Bergs-lagsbanan att framstå som den mellansvenska
järnhanteringens stora insats i vårt lands kommunikationsväsen.
När de stora huvudbanorna äntligen skulle byggas, uppstod
ändlösa diskussioner om deras sträckning. Skulle järnvägen
Stockholm—Göteborg gå norr eller söder om Mälaren, skulle
banan till Norrland gå öster eller väster om Sigtunafjärden,
skulle järnvägen genom Värmland gå över Karlstad eller
genom de nordligare bruksbygderna? Denna sista fråga
behandlades vid 1865—66 års riksdag, och det är typiskt att debatten
om några mils järnväg i Värmland fyller lika många sidor i
riksdagsprotokollen som hela diskussionen om den stora
för-fattningsreformen. Blev resultatet av alla dessa
meningsbrytningar sådant, att det står sig inför en senare tids granskning?
Visst inte alltid. En blick på den svenska järnvägskartan visar
att de viktigaste järnvägarna ofta har en ganska underlig
sträckning. Varför går t. ex. inte järnvägen
Stockholm—Göteborg över Örebro, varför leder inte järnvägen Stockholm—
Malmö genom Jönköping, varför går den norrländska
stambanan på ett så opraktiskt långt avstånd från kusten? Svaret
är väsentligen att söka i de teorier som man vid tiden för
stambanornas placering hade om förutsättningarna för att en järnväg
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
