Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bebyggelse
som gav sin prägel åt landsbygdens bebyggelse. Genom skiftet
sprängdes bybebyggelsen. Storskiftet av år 1757 samlade de
många små jordtegarna till större enheter, men det rubbade
inte gårdarnas läge i byn. Det laga skiftet av år 1827 förbands
däremot med utflyttningstvång, och därmed var domen fälld
över den svenska byn. Under de hundra år som sedan följde
förvandlades vårt lands jordbruksbygd från bybebyggelse till
en bygd med enstaka gårdar. Det torde inte finnas många
exempel i historien på att kulturlandskapet i ett helt land har
undergått en så genomgripande förändring på så kort tid.
Helt och hållet har dock inte bybebyggelsen ännu
försvunnit. Det finns byar kvar på Öland, i Dalarna och på vissa håll
i Norrland. Dalarnas byar är mycket uppmärksammade av
turisterna, och detta med all rätt, ty de utgör detta landskaps
förnämsta sevärdhet. Där ligger alltjämt Bonäs radby, en halv
mil lång. Där ligger Vikarbyn och flera andra stora klungbyar.
Där får man en levande påminnelse om den stora insats som
by väsendet har gjort i det svenska kulturlivet. Det gav de
svenska bönderna en god skolning i samarbetets konst.
Bystämman var en form av folklig självstyrelse som skänkte
en god träning för samlivet i en senare tids demokratiska
samhälle. Byarnas upplösning hade naturligtvis också sina
fördelar. Det enskilda initiativet fick fria händer. En storslagen
nyodling vidtog. Den kollektivisering som inte kan undvaras
i det moderna jordbruket har fått ta andra former. De
ekonomiska föreningarna har blivit byalagens efterträdare på
landsbygden.
Sverige är alltså i stort sett ett land med en
jordbruksbe-byggelse av enstaka gårdar. Det förefaller kanske naturligt att
så är. För en främling ter sig emellertid denna spridda
bebyggelse som något av det allra märkvärdigaste i vårt land, och
om man har rest någon tid t. ex. i Frankrike och England och
vant sina ögon vid dessa länders bybebyggelse, har man vid
hemkomsten lättare att förstå hans förvåning. Den ensamma
lantgården, med ägorna samlade omkring gårdsbyggnaderna,
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
