Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bebyggelse
är numera ett av de mest typiska dragen i det svenska
landskapets ansikte.
Den svenska bondgården har sen gammalt haft olika
utseende i olika landsdelar, och dessa särdrag är i viss mån kvar
än i dag. Res i Norrland, se de stora tvåvånings
manbyggnaderna och de många ekonomibyggnaderna, som i regel står
samlade så att det hela bildar en fyrkant. Det är den nordsvenska
gården som är byggd på det sättet. Kreaturen kommer aldrig
in på gårdsplanen, ty för dem finns en särskild port på utsidan.
Res i Skåne och se den sydsvenska gården, som bildar en ännu
mera sluten och omsorgsfullt kringbyggd fyrkant. Där släpper
man ut djuren på gårdsplanen. Om det är en gammal gård,
så är husen nog uppförda i korsvirke och täckta med halm,
och gårdsplanen är stenlagd. Res i de västsvenska landskapen
och se hur gården där vanligen blott består av två längor, ett
boningshus och en ladugårdslänga, som i alla fall är skarpt
skilda från varandra. Res i götalandskapen norr om Skåne och
se den götiska gården, som är byggd i fyrkant men har ett
stängsel som delar upp den i en mangård och en fägård. Res
i de östliga landskapen och se den centralsvenska gården, där
stängslet har ersatts av en tvärlänga som innehåller bod och
stall och är försedd med en port som förbinder de båda
gårds-halvorna med varandra. Har man ett öga för dessa variationer
i vårt lands jordbruksbebyggelse, så förstår man snart att den
gamla allmogekulturen med alla sina skiftningar ger en ännu
mera fängslande omväxling åt det svenska landskapet än vad
naturen och arbetslivet ensamma skulle ha gett.
Det finns ett drag i den svenska landsbygdens utseende som
förvånar mången främling mer än någonting annat. Det är att
gårdarna är rödmålade. Man får förklara denna egendomlighet
för honom så gott man kan: det beror först och främst på att
vi använder trä som byggnadsmaterial, vidare på att vi sen
gamla tider har funnit rödfärgen vara ett utmärkt
konserveringsmedel för trä och slutligen på att vi från mitten av
1700-talet har haft en tillverkning av rödfärg i stor skala vid Falu
gruva. Falu rödfärg har blivit en symbol för de svenska
tra
335
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
