Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bebyggelse
en verklig arbetsplats, en sommargård med bostadshus och
ekonomibyggnader, där mjölken förädlades till smör och ost.
Helfäboden har uppstått. I många fall växte en hel
fäbodby upp, som blev en motsvarighet till byn nere i huvudbygden.
På vallen kring fäboden skördade man hö och kunde sedan
övergå till att odla säd och potatis. Om åkerbruket var lönande,
kunde det hända att bebyggelsen blev stadigvarande. Många
svenska byar och gårdar har från början anlagts som fäbodar.
Om en gård endast använder en fäbod, talar man om
enfä-bodsystem. Personalens vistelse vid fäboden kan vara
oavbruten under hela sommaren, men det händer också att den får
avbrytas mot slutet av sommaren för att få arbetskraft till
slåt-ter och skörd. Det blir alltså två perioder av fäbodliv.
Tvåfäbodsystemet erbjuder många möjligheter till
omväxling. I Dalarna har man ofta en hemfäbod, som ligger nära byn
och användes under våren och hösten, och en avlägsnare
långfäbod, där man vistas om sommaren. I Jämtland förekommer
det, att man använder den avlägsnare boden först och den
närmare boden mot slutet av sommaren, då det för
skördearbetets skull är bra att ha kort väg hem. Det händer också,
att man vistas vid den ena boden under början och slutet av
sommaren och vid den andra under mellantiden. I vissa trakter
tillbringar man två perioder vid vardera fäboden. Man beger
sig i juni till den närmaste boden, stannar där i tre veckor,
far sedan till den avlägsna boden och blir där lika länge,
tillbringar sedan några veckor under skördetiden vid den
närmare boden och avslutar sommaren med en vistelse under
några veckor vid långfäboden. Ännu mera invecklat blir det,
då man använder hemfäboden tre gånger och långfäboden två
gånger under sommaren. I en jämtländsk by har det
förekommit tio flyttningar under sommaren, men det är också
maximum i svenskt fäbodliv.
Under de sista hundra åren har fäbodbruket gått ganska
mycket tillbaka. Det är en mycket tidsödande näring, som
förutsätter billig arbetskraft. Med industrialismens seger över
hantverket och naturahushållningen blev fäbodväsendets
ar
341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
