Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bebyggelse
det i vårt lands nordliga delar finns ett antal svenska
medborgare som i sitt dagliga liv talar finska eller lapska. För vår
nationella sammanhållning spelar detta lyckligtvis ingen roll,
ty våra finnar och lappar är goda svenska patrioter. Vi kan
snarare betrakta denna språkblandning som ett av de
intressantaste inslagen i vårt lands kulturgeografi.
Den finsktalande bygden sammanfaller i stort sett med
Torne-älvens dalgång. Denna blev på medeltiden och 1500-talet
koloniserad av utvandrare från Satakunda i Finland. Den finska
befolkningen i Tornedalen uppgår i våra dagar till omkring 30 000
personer. Det är en bofast befolkning, som i huvudsak ägnar
sig åt boskapsskötsel och jordbruk. Eftersom
skolundervisningen sker på svenska är bygden tvåspråkig. Svenskan blir
dock skolspråket, som barnen lärt sig i efterhand, och finskan,
som är hemspråket, går ledigare. Det kan också hända, att man
träffar gamla personer, som bara talar finska, och då står man
där med sina mödosamt inlärda skolspråk utan att kunna göra
sig förstådd, fast man är i sitt eget fosterland. Den upplevelsen
glömmer man inte.
Gränsen mellan det svenska och det finska språkområdet är
ganska skarp och klar. Om man far på kustlandsvägen från
Kalix till Haparanda träffar man två byar som heter Sangis och
Säivis. Språkgränsen ligger emellan dem. I Sangis talar folket
svenska, i Säivis finska, och så har det varit i århundraden.
Linné konstaterade år 1732, att "fader vår lyktas" i Sangis.
"När jag miste Sangis, miste jag ock mitt modersmål, i Säivis
var pura finnar, dem jag ej förstod." Från Säivis går
språkgränsen något väster om Korpilombolo, Gällivare och Kiruna.
De nya gruvsamhällena ligger som stora svenska språköar i
utkanten av den finsktalande bygden.
I dessa trakter skjuter det lapska språkområdet in från väster
och föranleder att befolkningen i vissa trakter blir trespråkig.
Detta är särskilt fallet i Vitträsk söder om Gällivare. Om man
dessutom tar i betraktande att ortens svenska dialekt,
över-kalixmålet, är fullkomligt obegripligt för vanliga svenskar, så
får man konstatera att allmogen i Vitträsk behärskar fyra språk:
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
