Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bebyggelse
det är att för sitt uppehälles skull vara tvingad att företa
regelbundna vandringar från trakt till trakt. Fäbodlivet i de
nordsvenska skogsbygderna kan sägas vara halvnomadiskt, men
det anknyter dock till jordbruket och den fasta bebyggelsen.
I Lappland finner man däremot en fullt utpräglad helnomadism,
och därmed kommer Sverige med i skaran av de länder, där
naturförhållandena driver fram ett nomadiserande vandrarliv
utan samband med jordbruket. Den välkända
sammanställningen "jordbruk och boskapsskötsel", som i läroböckerna
brukar beteckna huvudnäringen i de flesta svenska landskap,
passar inte nomadlivet. Där är kreatursskötseln den allt
överskuggande huvudnäringen, och den har inte något samband
med jordens odling. På världskartan ser man hur de stora
tempererade tätbygderna i både norr och söder omges av
vidsträckta bälten med en gles nomadbebyggelse. I norr utbreder
sig tundrorna mellan barrskogsbältet och ishavet. Där är det
kölden som omöjliggör jordbruket och framtvingar nomadliv.
I söder är det däremot torkan som försvårar jordens odling
och skapar det väldiga bältet av stäpper och öknar som skiljer
de tempererade länderna från de tropiska. Där bor de
nomadfolk som engång i tiden gjorde världshistoria genom sina
er-övringståg: hunnerna, mongolerna, araberna. För
tundranomaderna är renen det oumbärliga husdjuret, medan
stäppnomaderna har möjligheter att bedriva en mångsidigare
kreaturs-skötsel med kor, hästar, får, getter och kameler.
Det är lapparnas märkliga insats att ha införlivat de svenska
fjällmarkerna med jordens stora nomadområden. Därigenom
får österlandets herdeliv en näringsgeografisk motsvarighet i
de lapska renskötarnas dagliga gärning.
De svenska lapparna hör till tundranomadernas typ, fastän
de har bytt ut den trädlösa tundran mot betesmarkerna på
det trädlösa kalfjället. Deras liv pendlar mellan två stora
naturgeografiska regioner, barrskogsområdet och fjällen. En
svensk fjällnomad behöver ha tre olika betesmarker för sina
renar. Om vintern vistas renarna i barrskogsområdet och lever
av den renlav som de med sina breda klövar gräver fram ur
44 Furuskog
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
