Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bebyggelse
För det övriga Sverige har bilderna av lapparna
dominerats av renskötseln, och man har då lätt kunnat glömma det
faktum att majoriteten av de svenska lapparna inte alls
bedriver denna näring. Det fanns år 1940 omkring 8 600 lappar
i vårt land. Av dessa ägnade sig omkring 5 800, alltså två
tredjedelar, åt andra näringar än renskötsel, vanligen
jordbruk och fiske. De renskötande lapparnas antal var 2 800,
fördelade på 2 100 fjällappar och 700 skogslappar. Renarnas antal
var 164 000, men det växlar mycket från år till år och var vid
1930-talets början närmare 280 000. Sveriges rikaste nomad,
som bor i Jämtland, hade vid den sista renräkningen 2 103
renar. Det anses dock inte ändamålsenligt för renskötseln att en
lappfamilj har mer än 1 000 renar.
Lapparnas skolundervisning ombesörjes som bekant genom
nomadskolorna. Den grundläggande undervisningen meddelas
i visteskolan, som närmast motsvarar klasserna 1—3 i en vanlig
folkskola. De flesta visteskolorna ligger i närheten av
lapparnas visten i fjällen, och där får alltså barnen gå igenom en
sommarkurs. Om det behövs fortsätter visteskolan med en
vinterkurs i skogslandet. Sen fullföljes undervisningen i byskolan,
som motsvarar klasserna 4—6. Den är förlagd till någon central
plats i närheten av vinterbetet. Erfarna skolmän vittnar om att
kunskap endast är till nytta för lapparna och nomadlivet. På
lapparnas begåvning är ingenting att anmärka, och för oss
andra är det en stor glädje att veta, att den lapska rasens
företrädare i vårt land känner sig som fria, aktade svenska
medborgare.
348
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
