Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Svenska landskap och orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska landskap och orter
sådant, nästan solfjäderformigt system av dalgångar har inget
annat svenskt landskap.
Den norrländska karaktären hos Värmland visar sig också
däri att dess stadsbebyggelse är ung. Värmland har ingen enda
medeltidsstad. Under tiden 1584—1642 fick landskapet tre
städer: Karlstad, som genom sitt läge vid Klarälvens utlopp var
förutbestämd att bli landskapets huvudort, Filipstad, som blev
handelscentrum för den livskraftiga bergslagsbygden, och
Kristinehamn, som blev exporthamn för järnet. Sen följde ett
par århundraden, då järnbruk anlades i Värmlands alla bygder
men inga nya städer uppstod. Så kom den nya tiden med
de stora omvälvningarna. De många små järnbruken lämnade
plats för några få stadslika brukssamhällen, såsom Hagfors,
Munkfors, Storfors. Den nya träindustrin skapade nya
stadsorter, Säffle, Grums och Skoghall vid vänerkusten, Forshaga
och Deje vid Klarälvens nedre lopp, och gav därigenom åt
landskapet en mera norrländsk prägel än någonsin förr. I västra
Värmland blev Arvika en framåtgående handels- och
industristad och Årjäng ett uppblomstrande stationssamhälle. I
Fryks-dalen växte Sunne och Torsby upp till stadslika orter.
Liksom Dalarna är de nationella frihetstraditionernas
landskap, så har Värmland blivit det litterära landskapet i vårt
land. Gäster kommer dit från fjärran världsdelar för att
vallfärda i "Gösta Berlings land". Rämmen, Ransäter och Alster är
namnen på några nedlagda järnbruk, och sådana finns det i
hundratal, men dessa har blivit helgade orter tack vare
minnena av Tegnér, Geijer och Fröding.
Sjösystemet i västra Värmland förenar detta landskap med
Dalsland. Där möter vi två helt skilda naturtyper. I norr och
väster ligger ett sönderbrutet bergland med "värmländsk"
natur, höjder, skogar och sjöar. Det var förr en järnbruksbygd
liksom Värmland, men järnet har nästan helt fått vika för den
nya träindustrin. I sydöst utbreder sig Dalboslätten, som är en
del av det stora låglandet kring Vänern. Dalslands huvudstad
Åmål har förmånen av en god hamn och goda
järnvägsförbindelser. Skogsbygdens huvudort är Bengtsfors, slättbygdens
358
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
