Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt land
Europas oroshärdar och slagfält. Därför har den dynamiska
andan i Sverige blivit utpräglat och målmedvetet fredsälskande.
Svenskarna har lärt sig att vörda det produktiva arbete som
inte ödelägger livet utan skapar nya skördar, nytt välstånd,
nya kulturvärden. Fred, arbete och framåtskridande är
huvudpunkterna i det dynamiska Sveriges trosbekännelse.
Vid fronten mot vildmarken blir den mänskliga
frihetskänslan levande och stark. Sveriges nordliga randläge har
spelat en stor roll i den medborgerliga frihetens historia. Här
uppe i den odlade världens gränsbygder, i storskogarnas och
vintervägarnas land, lyckades feodalväldet aldrig kuva den
gamla germanska bondefriheten. I senare tid, då
industrialiseringen hade gett samhället en ny struktur, gick frihetstankarna
i arv till den svenska demokratin. Den medborgerliga friheten
har blivit en omistlig del av den välfärd som svenskt arbete
har skapat. I riksdagen och kommunalförvaltningen sitter
disponenten och arbetaren sida vid sida, och man finner det helt
naturligt att båda ska ha samma inflytande. Svenskarna av alla
samhällsklasser bekänner i dag om Sverige: detta är vårt land,
vårt eget land, och var och en av oss bär ansvar för dess
framtid.
Det svenska folket har fostrats av kyrka och skola, av arbetet
och samvaron, och släkte efter släkte har förkovrat det
nationella kulturarvet. Den nya tiden har funnit nya redskap för en
fortsatt fostrargärning. De svenska folkrörelserna, som gjorde
sitt segertåg genom landets alla bygder i slutet av 1800-talet,
har utfört ett storslaget verk av medborgerlig fostran.
Detsamma kan sägas om folkhögskolorna, som är de nordiska
ländernas egen märkliga insats i folkundervisningen. I ett av
de vanliga svenska stationssamhällena finns kanske en
folkhögskola, en föreläsningsförening, ett folkbibliotek, några
studiecirklar och folkliga föreningar, som har sina regelbundna
sammanträden. Denna kulturbild är typiskt svensk, eller
möjligen nordisk. Utanför de nordiska ländernas krets kan den
inte förekomma. Det är uppenbart att vi i folkrörelserna och
folkbildningsarbetet har ett instrument som kan sätta
svensk
375
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
