Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett intressant brev.
lilla skrubben under trappan, ehuru det ej fanns den avlägsnaste
möjlighet för fru Morgan att skåda dess inre.
— Men jag vill veta, att allting är riktigt snyggt och or-
dentligt, även om hon inte får se det, sade Anne till Marilla. —
I boken »Gyllene nycklar» berättar hon om hjältinnorna Alice
och Louisa, att de alltid skurade källartrappan och aldrig glömde
att sopa under sängarna . . . Jag skulle ha så sjukt samvete, om
jag visste, att det såge slarvigt ut inne i skrubben, när fru Mor-
gan vore i huset. Vad ska man läsa goda böcker för, om inte
för att ta lärdom ur dem?
Samma kväll lyckades drängpojken John Henry och Davy
med förenade krafter taga livet av de båda vita ungtupparna, och
Anne plockade och tog ur dem. Detta ganska obehagliga göra
förekom henne i dag riktigt angenämt, när hon tänkte på de feta
och präktiga fåglarnas slutliga bestämmelse.
— Jag tycker inte om att plocka fågel, förtrodde hon Ma-
rilla, men är det inte en lycka, att vi inte behöva lägga vår själ
i vad våra händer uträtta? Jag plockade kycklingar med händerna,
men mina tankar dvaldes högt uppe bland Vintergatans stjärnor.
— Ja, tyckte jag inte du spridde mera fjäder över golvet
än vanligt, sade Marilla.
Sedan hjälpte Anne Davy i säng och avfordrade honom ett
löfte, att han skulle uppföra sig utmärkt hela den följande dagen.
— Om jag är så snäll som tänkas kan hela dagen i mor-
gon, låter du mig då vara så stygg jag vill dagen efter? frå-
gade Davy.
— Det vet du nog att jag inte kan, Davy lille, sade Anne
försiktigt, men jag ska ta dig och Dora med mig ut i ekan och
vi ska ro ända bort till andra ändan av sjön. Se’n ska vi gå i
land på sandstranden och ha matsäck med oss.
— Jaha, det är jag med om, sade Davy. — Och jag ska
vara snäll, det kan du ge dig katten på. Jag hade ämnat gå bort
till herr Harrison och skjuta ärter ur min nya luftbössa på Inge-
fära, men det kan jag gott vänta med till en annan dag. Det
blir väl precis som söndag i morgon, kan jag tro, men få vi se’n
ro ut med dig och ha matsäck med, så får man ju finna sig i
mycket . . .
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
