Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Litet av varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litet av varje.
— Rachel skulle nog vara nyfiken, medgav Marilla, fastän
hon numera inte hinner ägna så mycken tid som förr åt andra
människors angelägenheter. Hon är nu mycket bunden vid hem-
met för Thomas’ skull, och hon är rätt nedslagen, för jag tror,
att hon börjar förlora hoppet om att han någonsin ska bli bättre.
Rachel blir allt bra ensam, om någonting händer honom; alla bar-
nen äro ju bosatta långt västerut, utom Eliza i stan, och den må-
gen kan hon inte med.
Marilla försåg sig med en ny portion gröt och fortsatte:
— Rachel säger, att om han bara ville morska upp sig och
använda sin viljekraft, skulle han bli bättre. Lika gärna kunde
man be ett blötdjur morska upp sig. Och när har Thomas Lynde
någonsin fått öva upp sin viljekraft? Hans mor regerade över
honom, tills han gifte sig, och sedan tog Rachel vid. Det är ett
under, att han vågat bli sjuk utan att be henne om lov. Ånej,
så där ska jag väl inte säga . . . Rachel har varit honom en god
hustru. Utan henne skulle den stackaren alldeles ha gått under,
så mycket är säkert . . . Han var född att stå under toffeln, och
det var hans lycka, att han föll i händerna på en duktig och rätt-
skaffens kvinna som Rachel. Davy, jag säger då det — låt bli
att slingra dig som en ål!
— Jag har ingenting annat att göra, gnällde Davy. — Jag
orkar inte äta mera, och det är inget roligt att sitta och titta på
hur du och Anne äter.
- Då kan ju du och Dora gå ut och ge hönsen deras gryn,
sade Marilla. - Men understå dig inte att försöka dra några fler
fjädrar ur stjärten på den vita tuppen!
— Jag behövde annars några fjädrar att sätta i huvet på mig,
när jag ska vara indian, sade Davy vresigt. — Milty Boulter har
en stilig indianhårklädsel, gjord av fjädrar, som hans mamma gav
honom, när hon slaktade deras gamla vita kalkontupp. Du kunde
väl låta mig få några. Tuppen har bra många fler än han behövei.
— Du kan få den gamla dammvippan, som hänger på vinds-
kontoret, sade Anne, så ska jag färga fjädrarna röda och gröna
och gula åt dig.
— Det är förskräckligt, vad du skämmer bort den pojken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
