Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX. Bröllop i Ekostugan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bröllop i Ekostugan.
längre fram på aftonen för att hjälpa fröken Lavendel och Char-
lotta den Fjärde med de allra sista tillrustningarna för morgonda-
gens fest. Fröken Lavendel själv hade aldrig lagt an på dahlior:
hon tyckte, att de voro för prålande och »nackstyva», och de
skulle också knappast ha stämt överens med stilen hos hennes
gammaldags enkla och blygsamma trädgård. Men blommor av
vad slag det vara månde voro den sommaren ganska sällsynta i
Avonlea och dess omnejd, tack vare farbror Abes oväder; och
Anne och Diana tyckte, att en viss gammal ljusgul stenmugg,
vanligtvis helgad åt pepparkakor, men nu bräddfull med mörkröda
dahlior skulle vara just det rätta att placera i ett skumt hörn
av trappan i Ekostugan, mot den mörka bakgrunden av moss-
grön tapet.
— Du skall väl ge dig i väg till högskolan med det första?
återtog herr Harrison. — Ja, vi komma att sakna dig förskiäckligt,
Emily och jag. Men det var ju så sant — fru Lynde flyttar till
Grönkulla, hå hå, ja ja! Åhnej, ingen är så oersättlig, att man
inte kan hitta på någon i hennes ställe . . .
Hånet i herr Harrisons tonfall är alldeles omöjligt att återge
i trycksvärta. Fastän hans fru stod pa sa förtrolig fot med fiu
Lynde, kunde hans eget förhållande till den nämnda damen, även
under den nya regimen, knappast betecknas med något vänligare
ord än väpnad neutralitet.
— Ja, snart reser jag, svarade Anne. — Jag är mycket glad
i mitt huvud — och mycket ledsen i mitt hjärta.
— Du skall väl skrapa åt dig, kan jag tro, alla utmärkelser
och premier, som ligga och slänga därborta i Redmond?
— Jag kanske nog kommer att lägga an på en eller par,
sade Anne, men jag bryr mig inte så mycket om sådant nu som
för två sedan. Nu vill jag av min högskolekurs söka inhämta
någon kunskap om bästa sättet att inrätta sitt liv för att få det
bästa och mesta därur. Jag vill lära mig förstå och hjälpa andra
människor och mig själv.
Herr Harrison nickade.
— Det är nog inte så illa tänkt. Det är det, som borde
vara högskolans ändamål och mening i stället för att släppa ut
en hoper magistrar och deras kvinnliga vederlikar, så proppfulla
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
