Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Backsippan - Hvitsippan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullständigt afslutas under skottets första egentliga
verksamhetsperiod. När hos backsippan skottet träder i vinterhvila,
består det sålunda af en stamdel, som bär ett antal vissnade
örtblad och i spetsen en blomknopp, ej såsom hos gullvifvan
omsluten af unga örtblad, utan af tjocka, till större delen fjällika
bladbildningar, närmast lika dem, som omger blåsippans
vinterknopp. Hos gullvifvan liksom hos blåsippan fostras
det en gång blommande skottet under en hel lång växtperiod
och har för den höga utveckling, det härvid ernår, helt och
hållet att tacka moderskottets verksamhet. Först under en
följande växperiod blir det ett verksamt organ i organismens
lif, men får då att så godt som helt och hållet utföra allt det
arbete, som förut hvilade på moderskottet. Hos backsippan
åter måste hvarje skott redan från sin uppkomst, från sin
tidigaste barndom kan man säga, bidraga till sin egen
utveckling och dessutom äfven understödja moderskottet
i dess arbete. Hos backsippan har hvarje skott en fyrfaldig
uppgift att fylla: 1) arbeta på sin egen utveckling från sitt
tidiga lif; 2) lämna moderskottet hjälp i dess verksamhet;
3) bilda nya växtindivid i form af frön och 4) anlägga och
till en viss höjd utveckla ett eller flera sidoskott.
Denna utvecklingstyp går igen hos åtskilliga af de
nordiska vårväxterna, om också i viss, högre eller lägre grad
modifierad särskildt i samband med växternas allmänna
byggnadsplan. Så t. ex. hos skogsbackarnas skönaste vårprydnad,
Hvitsippan. Andra intaga en mellanställning mellan
gullvifve- och backsippetypen. Hos dessa arbetar hvarje
skott under sitt sista år i likhet med förhållandet hos gullvifvan,
men i olikhet med backsippan, icke blott i fröbildningen utan
äfven med stor kraft i näringsberedningens tjänst, men detta
näringsberedande arbete är icke såsom hos gullvifvan inskränkt
till detta år, utan har fortgått växtperioden eller växtperioderna
före den, under hvilket skottet blommar. Så är, för att anföra ett
par exempel, fallet med den synnerligen prydliga och prydsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>