Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppresningen i Dalarne och Gestrikland. Första segern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föll honom till. Snart sammankommo äfven fullmäktige från
hvarje socken i Gestrikland samt hyllade honom å landskapets
vägnar som sin höfvidsman. Fägnaden öfver denna framgång
stördes nu emellertid genom onda rykten om ett nederlag,
som Peder Svensson skulle hafva lidit; Gustaf skyndade
därför med oro tillbaka, men vid Husby kloster fick man bättre
underrättelser, som vände oron i ny glädje.
I hopp att kunna kväfva uppresningen genast i hennes
början hade de styrande i Stockholm med stor ansträngning
sammandraget 6,000 man. I spetsen för denna styrka trädde
två konung Kristians förtroendemän, Jens Beldenak och Didrik
Slagheck, hvilka under hans frånvaro förestodo regeringen
närmast efter Gustaf Trolle. Båda dessa herrar voro äfventyrare
utan anseende samt berodde helt och hållet af konungens
gunst eller ogunst. Jens Beldenak var son af en skomakare,
hade genom konungens tillskyndan fått biskopsdöme i
Danmark, men tillfölje af iråkad onåd blifvit därifrån skild;
genom lågt kryperi hade han återvunnit konungens nåd och
var nu utsedd till biskop i Strängnäs. Det var han, som
efter Stockholms uppgifvande oförsynt tilltalade den af
krigsfolk omgifna menigheten på Brunkeberg och tvang den att
uppräcka sina händer, då han utropade Kristian till Sveriges
konung. Didrik Slagheck hade i Holland tjänat som
fältskärsdräng, men genom sin släktskap med Sigbrit bragt sig upp
och skulle blifva biskop i Skara; det var han, som tillrådt
och bedrifvit de rättsformer, under hvilka Stockholms blodbad
verkställdes. Dessa voro nu anförare för den här, som skulle
dämpa uppresningen.
Vid Brunnbäcks färja, som leder öfver Dalälfven på det
ställe, där den nära berör Västmanlands gräns, lägrade sig
den danska hären på södra stranden. På motsatta stranden
infann sig snart Peder Svensson med Dalahären, hvilken,
sedan den blifvit förstärkt med Olof Bondes folk, fann sig
nästan jämntalig med de danska. Medan nu de båda härarne
befunno sig lägrade mot hvarandra, iakttog man på danska
sidan med förvåning dalkarlarnes talrikhet. Det berättas, att
Jens Beldenak frågat, huru många man denna landsända kunde
uppställa, och då fått till svar: »Tjugotusen man till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
