Gustaf Vasa ett 400-års-minne / 77 (1896) Author: Otto Sjögren Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms fortsatta belägring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att skaffa, att han
svårligen kunde gifva
sina medhållare i
Sverige någon hjälp.
Trolle kunde, skref
han vidare, hellre
lefva en herre i
Sverige än en tjänare
hos de danske, af
hvilka han torde få
samma lön som så
många andra svenske
män, de där varit
Kristian behjälpliga.
Gustafs uppmaning
förklingade emellertid ohörd. Trolle, Didrik Slagheck och
Beldenak beslöto i stället att hemligen resa öfver till Danmark, dit
de i början af år 1522 anlände. De blefvo där föga välkomna
hos konung Kristian, hvilken kort därefter återvände från en resa
till Nederländerna. Didrik Slagheck fick uppbära skulden
för Stockholms blodbad, hvarigenom Kristian gjort sig förhatlig
icke blott i Sverige utan äfven bland adeln i Danmark.
Slagheck dömdes kort därefter skyldig och led i närvaro af påfvens
sändebud en grym och smädlig död; först fördes han till
galgen, men nedtogs därifrån och kastades på ett brinnande bål.

Klara kloster.

Befälet öfver Stockholms besättning öfvertogs nu af Henrik
Slagheck, Didriks broder; vid dennes sida stod borgmästaren
Gorius Holst som stadens styresman. Besättningen förstärktes
snart med 300 holsteinare, hvilka sjöledes ankommo.
Försvaret fördes i början med framgång, enär bondehären visade
sig föga duglig för ett belägringskrig. Under tätt på
hvarandra följande utfall ledo de belägrande kännbar förlust. Ett
sådant gjordes den 26 jan. mot norra lägret och vållade dem
en manspillan af 400 man. I början af febr. gjordes med
liknande framgång ett utfall äfven mot det södra lägret.

I mars flyttade Gustaf det norra lägret från Rotebro till
Järfva; det blef då äfven befäst med blockhus och skanskorgar.
Men oenighet mellan lägrens befälhafvare i förening med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>