Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms fortsatta belägring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra genom bommen i porten, eller huru de annars kunde.
Många ville gömma sig i Klara kloster och sedan söka
sig utväg därifrån, men dessa råkade genom förräderi i olycka.
Gorius Holst öfverenskom nämligen med klostrets abbedissa,
som var hans svägerska, att hon skulle gifva ett tecken, då
några flyktingar fördolt sig i klostret. Det gjorde hon på
sådant sätt, att hon vid sådana tillfällen plägade i ett högt
uppe på muren beläget fönster om dagen upphänga ett hvitt
kläde och om natten en brinnande lykta. När danskarne
sågo detta tecken, drogo de med krigsfolk till klostret och
grepo flyktingarne, »trakterandes dem som elända slaktfår
ganska obarmhärtigt». Detta blef en anledning, hvarför Gustaf
sedermera, då han tillträdt konungadömet, lät Klara kloster
förfalla.
Endast i förräderi och svek kunde nu Henrik Slagheck
och Gorius Holst söka en utväg att göra de belägrande något
afbräck. Tyvärr har icke alltid förräderi varit ohördt bland
svenske män, och till ett dubbelt sådant lät äfven nu en svensk
vid namn Jöns Vestgöte använda sig. Enligt aftal gaf han
sig ut under namn af öfverlöpare till det svenska lägret i
afsikt att utspana, hvad man där förehade, och sedan sätta eld
på lägret. Därefter skulle han begifva sig in i staden igen
eller, om detta ej lyckades, fly inåt skogarna samt därifrån
leta sig väg till konung Kristian för att gifva honom
underrättelser samt förmå honom att lämna undsättning. Han blef
i svenska lägret förtroendefullt mottagen. Men några dagar
därefter ditkommo från staden två redliga landsmän, hvilka
kände hans afsikter och visste berätta, att han i sin strumpa
hade ett pergamentsstycke insydt, på hvilket Henrik Slagheck
och Gorius Holst egenhändigt skrifvit sina namn; detta skulle
han sedermera som vårdtecken af sitt rätta ärende kunna
framvisa för konung Kristian. Genom undersökning
uppdagades att så förhöll sig, och förrädaren blef, sig till välförtjänt
straff, afrättad.
Genom den danska besättningens öfvervåld, lidandena
under det långa belägringstillståndet och det myckna
bortflyktandet af invånarne hade stadens befolkning ansenligt
förminskats. Då nu inneslutningen blef hårdare, bortdrefvos en mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
