Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Västerås 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svar på den upplästa framsättningen. Thure Jönsson och några
med honom reste sig då och bådo konungen att med tålamod
höra, hvad de hade att andraga, och konungen biföll därtill.
Sålunda beskärmad af sin vän Thure Jönsson, uppstod biskop
Brask. »Vi, som äro i det andliga ståndet», sade han, »måste
bekänna, att vi äro vår allra heligaste fader påfven tillsvurna
och hafva lofvat honom den lydnad, att vi intet skola
företaga uti lärdomen eller några andliga saker utan hans
samtycke. Därför står oss ej till görandes att något med vilja
resignera af den heliga kyrkans ägendom, lös eller fast, rörlig
eller orörlig, ty påfven hafver befallt oss hafva den i förvar.
Men att släta präster, munkar och djäknar uppfinna några
finantier eller vidskepelser, det deras förmän dem icke lofvat
hafva, må väl aflysas och de sådant bedrifva straffas».
Det blef konungen svårt att behålla det utlofvade
tålamodet. Han sporde de närvarande af rådet helt kort, om
dem syntes, att detta vore rätt taladt. Thure Jönsson sade
sig ej annat förstå, än att detta vore till det närmaste rätt
taladt, ändock icke ännu vore tillfyllest svaradt, till alla
artiklar. Nu var det slut med konung Gustafs tålamod, och han
tog med vrede till orda.
»Däruppå», utbrast han, »hafva vi icke lust att vara eder
konung. Allt hade vi förmodat oss andra svar af eder. Det
förundrar oss icke, att allmogen bevisar oss all olydnad, harm
och förtret, då den får sådana tillskyndare. Få de icke regn,
så skylla de oss; få de icke solsken, så göra de detsamma;
händer dem hårda år, hunger och pest eller hvad det vara
kan, så måste vi hafva skulden. Denna är tacken, som vi
få för den sorg och det bekymmer vi draga för rikets och
eder välfärds skull. Vi må arbeta för edert bästa, så mycket
vi kunna och förmå både i andliga och världsliga saker, så
hafva vi dock intet annat att vänta till lön, än att I gärna sågen
yxan sitta i hufvudet på oss, ändock ingen af eder vill själf
hålla i skaftet. Sådan lön kunna vi så väl umbära som någon
af eder. Vi måste dagligen draga mer arbete och besvär,
än någon af eder vet utaf eller förstå kan, både uti utländska
och inländska saker, för det vi skola hetas vara edert hufvud
och konung. Munkar, präster och allehanda påfvens kreatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
