Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Striden mot Lybeck. Deltagandet i grefvefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fartyg stark, öfver hvilken Wullenwever och Meyer i egen person
förde befälet, in i Öresund. Gustaf Trolle och grefve Johan
af Hoja voro ombord på densamma. Landstigning gjordes
vid Roskilde på Själland; i Ringsted tog grefve Kristofer i
konung Kristians namn hyllning af menigheten och insatte
Gustaf Trolle som biskop. Samtidigt (i juli) bemäktigade sig
grefven hufvudstaden Köpenhamn, där de danska riksständerna
som bäst voro samlade, och tvang dem att gå sig tillhanda.
Därifrån öfvergick han till Skåne, där han af Jörgen Kock fick
kraftig handräckning och på Lybers hög vid Lund lät utropa
Kristian II till Danmarks konung (10 aug.). Allmogen i Skåne
och på de danska öarne trädde nu på hans sida, och i Norge
sökte man få en ny folkrörelse till stånd. Efter grefve
Kristofer fick den sålunda började uppresningen namnet
»grefvefejden.»
Det var från början lybeckarnes mening, att äfven Sverige
skulle indragas i denna för dem lyckosamt började kamp.
Redan den 13 maj hade de till Sveriges landsorter och städer
utfärdat ett bref, hvari tillkännagafs, att hansestäderna måste
uppträda fientligt emot konung Gustaf, emedan han traktade
efter deras förderf; dock skulle rikets invånare ingen skada
lida, om de afhölle sig från att understödja konungen. Gustaf
företog då genast starka rustningar. Det uppbådade
frälsemanskapet fick befallning att samlas i Stockholm och Kalmar.
Adeln i Jylland sammanslöt sig emellertid och hyllade
vid Horsens (18 aug.) hertig Kristian som Danmarks konung.
Kort därpå skickade han till konung Gustaf sändebud med
anhållan om bistånd. Gustaf var genast villig därtill; han
sände till Danmark 700 ryttare och 4 fänikor fotfolk (omkr.
2,000 man), under befäl af Jöns Olofsson och Nils Boye, hvilka
han dock snart återkallade, då danska riksrådet förklarade sig
ej hafva deras hjälp af nöden. Vid denna tid rymde Gustafs
tyske sekreterare Wulf Gyler till grefve Johan af Hoja, med
hvilken han städse varit nära förenad, och gaf denne
underrättelse om allt hvad i Sverige förehades.
Hertig Kristian, hvilken företagit sig att belägra Lybeck,
understöddes af konung Gustaf så mycket kraftigare och
erhöll af honom ett betydande penningelån. En svensk här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
