Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Striden mot Lybeck. Deltagandet i grefvefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De svenska fartygen voro till en del mycket stora och alla
synnerligt väl utrustade. En afdelning af lybska flottan
angreps vid Bornholm och jagades hän till Öresund. Kort därpå
(16 juni) blef den lybska flottan, som låg utanför Svendborg
på Fyen, i en häftig sjödrabbning i grund slagen. I den
första striden jagade de bägge största svenska skeppen,
»Stora krafveln» och »Kampermannen» ensamma nio lybska
skepp framför sig, så att dessa endast under betäckning af
det inbrytande mörkret kunde uppnå hamnen. Stora krafveln
kämpade äfven med det lybska amiralskeppet och var nära
att skjuta det helt och hållet i sank. Följande dagen togs
ett stort lybskt skepp, som från Riga medförde en last af
30,000 gyllens värde. I den därpå följande
hufvuddrabbningen blefvo nio lybska skepp tagna, sedan de af sina
besättningar öfvergifvits. Det visade sig sålunda nu uppenbart,
att Lybeck ej längre med sin flotta beherskade Östersjön.
Med dessa händelser var den vidtutseende striden afgjord.
Sedan Kristian III låtit på Lybers hög vid Lund hylla sig
af den skånska menigheten (18 aug) och längre fram fått
Köpenhamn i sitt våld, fanns ej längre någon, som kunde
bestrida hans konungadöme. I Norge genomdrefs hans
erkännande af Vincent Lunge. I Lybeck blef Wullenwevers
välde störtadt, och den gamla styrelsen återinsattes, men
stadens stormaktstid var nu för alltid förbi. Grefvefejden
företedde en kamp mellan många skilda tidsriktningar af olika
slag och fick därför genom sitt afgörande slut stora följder. I
Danmark segrade reformationen öfver den katolska kyrkan,
men på samma gång dukade allmogen under för adeln och
bragtes efterhand i en hård lifegenskap. I Norge bereddes
undergång åt det parti, för hvilket ärkebiskop Olof stod i
spetsen, och landet knöts fastare vid Danmarks krona. Åt
kvarlefvan af hanseatväldet gaf denna fejd ett dråpslag, och
Nederländerna kunde nu fritt draga fördel af den indräktiga
Östersjöhandeln. Sverige hade här framträdt som en sjömakt,
jämnstark med Danmark och öfverlägsen Lybeck. Genom
sin svåger och själsfrände Kristian III:s tronbestigning hade
Gustaf välgrundadt hopp om en varaktig vänskap mellan
nordens riken. Det tryckande handelsvälde, hvarunder Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
