Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arfföreningsriksdagen i Västerås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de måtte dock en gång höra och förnimma, hvad skäl och
bevis, på Guds vägnar, förhanden är, däremot de så hårdt
sträfva och motstånd göra.» Desslikes inkallades
köpstadsmän och några bönder från hvart härad; i det norrländska
kallelsebrefvet upptogos 8 bönder från Ångermanland och
lika många från Medelpad. I det småländska kallelsebrefvet
befallde konungen fogdarne tillse, att riksdagsombuden förde
med sig »så mycken kost, att de kunde blifva liggandes åtta
dagar eller något mera, förrän de beddes hemlof, efter där ock
månge viktige handlingar och saker för handen komma, som
icke så med en hast kunde ändade och beslutne blifva.»
Den 9 januari 1544 öppnade konungen riksdagen med
»ett långt, märkeligt och viktigt samtal». I detta trontal
vidrörde han först sina åt riket gjorda tjänster, för hvilka han
»hoppades sig hafva förtjänt tack och intet annat, ändock
han sådant mer till ondo än till godo njutit hade». Därpå
följde en evangelisk trosbekännelse, hvars ordalag sannolikt
Norman uppsatt. »I vete ock väl», tillades det, »att de gamle
icke hafva sådan lärdom drifvit uti edra kyrkor, och
fördenskull hade vi alla förförde varit och äro uti villfarelse komne,
såsom I sådant i längden utaf edra predikanter eller
kyrkoherdar härefter dagligen höra måge.» Därpå förklarade
konungen sig vilja veta, hvarmed han ådragit sig de uppror och
obestånd, som mot honom förehafts. »Veten I», sade han,
»eller några andra nu att beskylla oss med något det
besvärligt vore och sådant bevisa, då måtte de nu säga det fram;
vi vilje gärna höra deras besväringar. Och hvar de några
skäliga eller rättfärdiga saker hafva, vilja vi sådant gärna
bättra låta, såsom vi ock med bud och bref läto tillbjuda de
småländingar». Han kände bittert följderna af det sista, svåra
upproret. »En dyr tid», klagade han, »är däraf kommen;
därtill ock hvad vi många år och lång tid här, riket och eder
alla till bästa emot främmande riksens fiender hafva
tillsammans dragit, det hafva vi nu mot våra egna undersåtar
förkriga måst. Och som vi förhoppades och oss försett hade,
att vi skulle hafva kommit riket uti ett godt förråd, så är det
nu genom detta uppror fördt uti största skada och förderf.»
Konungen ville af de församlade veta, huru de vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
