Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historieskrifningen om Gustaf Vasa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samling har arkivarien V. Granlund gjort det historiska studiet
en betydande tjänst.
Sin lefnadssaga har konung Gustaf fått efter sitt sinne
på bästa sätt upptecknad för svenska folket genom Peder
Svart, hvilken som biktfader länge stod honom nära och 1556
uppsattes på biskopsstolen i Västerås, där han afled kort efter
konungen (1562). Peder Svarts krönika, hvilken slutar med
berättelsen om Erik XIV:s födelse, är i ordets fullaste mening
populär; i sitt genomsvenska, kärnfulla ofta skämtsamma
folkspråk förtäljer den de för folket, synnerligen ungdomen, mest
anslående dragen af konungens lefnadsöden under det äldre
skedet af hans historia. Men i allo pålitlig som historisk
källa är den icke. Mer än en gång har Peder Svart skildrat
händelsernas förlopp sådant konungen och hans närmaste
omgifning ville hafva det ansedt och uppfattadt; man får då
snarare se, hurudan konung Gustaf ville hafva sin historia
framställd, än hurudan den i verkligheten var. Men han har
alltigenom skrifvit på god tro, om än stundom med bristande
noggrannhet. Han hade för konungen en varm och uppriktig
beundran, åt hvilken han äfven gifvit uttryck i sin likpredikan;
däraf den hjärtliga på folksinnet anslående färgtonen i hans
berättelse. Vid den sagoskimrande och landsfaderliga sidan
af Gustaf Vasas personlighet fäste han sig med hänryckning,
men felen och skuggdragen var han föga i tillfälle att se.
Ännu alltjämt fortlefver den traditionella uppfattningen af
konung Gustaf i enlighet med Peder Svarts krönika.
Sin officielle historieskrifvare för den lärda världen har
konung Gustaf fått i Erik Göransson Tegel, hvilken var son
till Göran Persson samt från 1598 tjänstgjorde som
handsekreterare åt hertig Karl, sedermera konung Karl IX. Från
en beskickning till Danmark hade han medfört Hvitfelds då
nyss utkomna historia om konung Kristian III. Hertigen
fann med förtrytelse däri åtskilliga uppgifter om konung
Gustaf, hvilka ej behagade honom. Han uppdrog därför åt
Erik Göransson att skrifva konung Gustafs historia, närmast
med syfte att vederlägga de danska uppgifterna. Den stora
krönika, hvilken sålunda tillkom, skrefs under den stränge
hertigens uppsikt och i enlighet med den uppfattning, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
