vid barndomens gräns. 325 Ett senare bref, af den 15 maj, slutar med följande postskriptum: »P. S. En liten correction: uti något af föregående brefven skrifver du validisera . . glömmande att af vale och dico blir stafningen annorlunda. Om man vid studentexamen attraperade Herr Valedicens med slika ortografiska fel, kunde det lätt föranleda till repuls. Ergo caveto. Då du nu ämnar begynna dina excursioner i botaniskt eller entomologiskt afseende, önskade jag att du i Iyilje-blads Flora ville läsa och lära dig prima principia, såsom växtrikets indelning, så väl till ordines naturales som artificiales, och att du vid namnen vill erinra dig den från grekiskan sig merendels härledande benämningen, ty då ihågkommer man saken mycket lättare. T. ex. Helianthus, solros, af helios och anthos, o. s. v. A propos: låt mig veta om Primula veris växer kring Uleå; jag tror det. Här finns den icke.» Modern tillägger som vanligt några ord: »Min goda Z. Jag har nu ej mycket att tillägga till pappas bref, men jag vill ändå litet språka med dig och skicka de begärta insectnålarna. Var nu driftig med samlande af insecter, att du må kunna hålla ditt löfte till herr Blank, och äfven för ditt eget nöje.» Men äfven i andra afseenden följes sonen af föräldrarnas tankar och omsorger, och i deras råd afspegla sig rätt tydligt gossens utveckling. Fadern skrifver den 24 mars 1829: »Haf tack, min bäste Zachris, för dina flere skrifvelser, af hvilka vi i dag fingo den senaste . . Du gör härigenom mig och din mamma ett stort nöje, helst vi däraf