- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Första delen /
374

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde boken. Läxor och romaner - 16. Skaldegryning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37 o iväxor och romaner. 1830». Vid utsirningen af dessa två bilder har, likasom vid de flesta andra i stort format, äfven färg användts. Och dessa andra större figurer föreställa samt- och synnerligen personligheter ur samtidens politiska historia, tydligen med afsikt att låta äfven olika nationaliteter bli representerade. De heta alltså: Lörd Palmerston. — Belgiska ministern, Grefve Felix de Merode. — General Charles Bourmont. Spansk. — Portugis Marquis Palmella. — Neapel. General Ro-marino. — Grefve Piper. (På bröstet är ritadt ett stort" S, troligen = svensk). — Gref Orloff Burlacken. Dessa namn gifva oss en mycket bestämd föreställning om graden och arten af gossens politiska intresse vid denna tid. Det är ej blott julirevolutionens män som tilldraga sig hans uppmärksamhet, utan han följer äfven med statslifvet i olika land i Europa och söker bilda sig åskådliga föreställningar om flere af dess ledande personligheter. Och några af dessa äro äfven ganska karakteristiskt individualiserade, ehuru visserligen andra äro rätt skematiska. Betecknande är slutligen det epitet han tilldelar Orloff: burlacken, d. v. s. bondlurken. Det anger med ali önskvärd tydlighet, att denne kejsar Nikolais högtbetrodde man icke åtnjöt några sympatier hos gossen från Nykarleby. * Men det fanns ock ett annat område, där denne gosse kunde begynna utöfva en verksamhet, hvilken utgjorde en direkt början till författarskap, om än tills vidare af föga själfständig art. När han läst någon bok — mest väl en sådan, till hvilken han icke alltid hade tillgång — ville han gärna för sin egen räkning bevara antingen dess hufvudinnehåll eller något viktigare parti däraf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 11 12:55:47 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/1/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free