152 SKAIrfDEKÄRI/EK. Helt lugnt omtalar han sålunda ock, att Emilie hos andra kavaljerer väcker ett lifligt intresse. Och ännu Mariadagen 1836, då han är »hos Isak Lindqvist, eller rättare hos hans dotter Marie Emilie på gratulation», antecknar han: »Post Scriptum: Om Emilie Lindqvist har jag gjort följande gåta: Fågel sjunger på grönan qvist, på Linde qvist: jag är en liten vacker fågel förvisst, som kan både spela och sjunga. Och än vet jag ej min hjärtans kär, min hjärtans kär, om uti lund eller mark han är och flyger långt uti skogen.» Unge herr Emil Lundmark, kadett, var äfven han starkt intresserad af Emilie. Småningom märker man dock, att Zachris allt mer finner smak för musiken, som han hör hos Lnndmarks eller Lindqvists. Han var ju i allmänhet mycket känslig för tonernas språk och säger redan tidigt: »Det är mig, då jag hör sköna stycken sjungas, som vore hela min själ en resonancebotten, som darrar vid tonernas stämmor.» Och själf sökte han ofta i toner uttryck för sina stämningar och befrielse från hvad som tryckte hans sinne. Dessa musikaliska intressen funno ej hos Thilda Lithén någon motsvarighet. Ingenstädes * omtalas att hon haft sångröst, och på piano kunde hon blott fyra små stycken (»Spring min snälla ren» o. dyl.), dem Zachris lärt henne att spela fyrhändigt med honom. Med Emilie