Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flottningsstadga - 17 och 18 § - 19 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 Flottningsstadga, 19 §.
varda afhjelpta, på de flottandes bekostnad vidtaga derför nödiga
åtgärder. Sådan rättighet bör ock i afseende å virke, som sjunkit eller i
sjunkande tillstånd står upprätt i flottlederi, tillkomma strandegare,
trafikerande eller annan, hvilken kan af virkets qvarlemnande lida men.»
Chefen för civildepartementet yttrade:
»Ej utan afsigt har så väl i 16 § som i 18 § utelemnats all
föreskrift huru förfaras borde med öfverskott, som vid der omförmälda
virkesauktioner kunna uppstå. De härvid framstälda anmärkningar äro ej
heller förtjenta att vinna afseende. I saknad af någon särskild föreskrift
i fråga om berörda öfverskott eger nämligen allmän lag sin fulla
till-lämpning. I följd häraf är egaren till virket naturligtvis berättigad till
öfverskottet, så vida han inom laga preskriptionstid sig anmäler och
styrker sin fordran, men i annat fall tillfaller öfverskottet den, som
föranstaltat auktionen och således bör hafva öfverskottet om händer. Denna
är i de fall, som afses i 16 §, flottningsstyrelsen för
flottningsförenin-gens räkning och i de uti 18 § omhandlade fall den, som låtit upptaga virket.
I det uti förra mom. af sistnämnda § omförmälda fall kan till och med
annan person än den egentliga egaren till virket ega bättre rätt dertill
än denne. Det inträffar nämligen under stundom, att någon viss person
har af vederbörande myndighet undfått tillstånd att under viss tid ur
flottled upptaga sjunket virke, som är af egaren öfvergifvet. Ehuru ett
sådant tillstånd icke kan utgöra hinder för strandegare eller annan, soin
kan af virkets qvarlemnande lida men, att begagna sig af den honom
i 18 § gifna rättighet, eger naturligen den, som erhållit omförmälda
särskilda tillstånd, dock i afseende å öfverskottet på värdet af det virke,
hvilket tillståndet afser, samma rätt, som eljest skulle tillkommit den
egentliga virkesegaren.
I afseende å den i 17 och 18 §§ enskild person medgifna
rättighet att för afvärjande af fara eller men vidtaga åtgärder på egen hand,
utan anlitande af myndighets biträde eller medverkan, hafva åtskilliga
anmärkningar blifvit framstälda. De dervid uttalade farhågorna för
missbruk af nämnda rättighet synas emellertid vara föga grundade. De
restriktioner, som enligt förslaget vidlåda rättighetens utöfvande, äro,
enligt min åsigt, väsentligen betryggande. Hvad särskildt angår den
af anmärkarne ifrågastälda analogi med bestämmelserna i 30 §
fiskeristadgan, enligt hvilket lagrum borttagande af stängsel i vattendrag ej
är medgifvet enskild rättegande, utan beror på handräckning af
vederbörande kronobetjent, förefinnes i sjelfva verket nästan ingen likhet i
förhållandena. Svårligen skulle i förevarande fall kunna anses lämpligt,
att kronobetjent betungades med anordningar för uppförande af
skyddsbyggnader eller upphemtande af sjunket virke. För att än ytterligare
söka förekomma egenmägtiga tilltag eller missbruk i antydda hänseendet,
skulle dock såsom en medelväg kunna stadgas, att den i 17 och 18 §§
föreskrifna syn bör förrättas af kronobetjent med biträde af ojäfvigt
vittne.»
19 §.
Skulle vid allmän flottled i land flutet virke lemnas
å ställe, der det kan vålla skada, qvarliggande längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
